Stäppbison
I dagens värld är Stäppbison ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Vikten av Stäppbison har blivit allt tydligare i vardagen och påverkar både personligt och professionellt. Från sitt ursprung till nutid har Stäppbison varit föremål för intresse och debatt, genererat motstridiga åsikter och väckt intresset hos såväl experter som medborgare. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Stäppbison och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet, analysera dess utveckling, inverkan och möjliga konsekvenser för framtiden.
| Stäppbison Status i världen: Utdöd Stratigrafisk utbredning: till 6 000 f.Kr. | |
 Stäppbison avbildad i Altamiragrottan. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Släkte | Bison |
| Art | Stäppbison B. priscus |
| Vetenskapligt namn | |
| § † Bison priscus | |
| Auktor | Bojanus, 1827 |
 Horn från en stäppbison | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stäppbison (Bison priscus) var vanlig på mammutstäppen men dog ut mot slutet av den senaste istiden.
Den var omkring tre meter lång, nådde en mankhöjd på över två meter och var mycket kraftig. Dess släktskap med den nu levande visenten är oklart. Den förekommer på grottmålningar, bland andra i Altamiragrottan.
Mumifierad stäppbison
År 2014 hittades av medlemmar av jukagirfolkgruppen i Sibirien en mycket välbevarad mumifierad stäppbison, som är 9.000 år gammal. Den togs hand om av Republiken Sachas vetenskapsakademi (Jakutien). Det är ett av hittills fyra fynd av mumifierad stäppbison i Sibirien och det bäst bevarade.[1]
Källor
Noter
Litteratur
- Människans historia, 1 (1993)
| |||||||||||||||||||
|