Spårvidd 1067 mm

Artikeln behandlar 1067 mm som spårvidd, alltså avståndet mellan rälerna på en järnväg.

Spårvidden kallas även kapspår ^{[källa behövs]}, antingen för att den är som vanligast i södra Afrika där den fått sitt namn efter Kapkolonin, eller efter initialerna för norrmannen Carl Abraham Pihl som öppnade den första järnvägen med denna spårvidd i Norge på 1860-talet.

I och med att dessa spår är smalare än standardspårvidden 1435 mm, är de en form av smalspår.

Det finns inte kvar några järnvägar med 1067 mm spårvidd i Sverige. Alla är upprivna eller breddade till normalspår. Förr i tiden fanns ett nät med denna spårvidd i Blekinge med omnejd, och några fler banor.

Köping–Uttersbergs Järnväg skulle haft denna spårvidd, men fick av misstag spårvidd 1093 mm.

Det finns kvar en norsk järnväg med 1067 mm spårvidd, Setesdalsbanen, med museitrafik längs 8 km av den ursprungliga sträckan^{[källa behövs]}. Ursprungligen byggdes de stambanor som inte gick mot Sverige med denna spårvidd. Dessa stambanor har breddats till normalspår. En del mindre banor med spårvidden har lagts ned.

• En vanlig spårvidd i Australien, särskilt i Queensland

• Spårvägen i Tallinn

• Totalt 953 km (32 km dubbelspår), enda spårvidden i landet.

• Den numera enda spårvidden i Indonesien, cirka 6 000 km.

• Den vanligaste spårvidden i Japan, cirka 20 000 km.

• Newfoundland Railway (nedlagd och uppriven 1988)

• Den numera enda spårvidden i Nya Zeeland, cirka 4 000 km.

• Spårvidden på ön Sachalin i Stilla Havet fram till år 2020. Spårvidden var ärvd från tiden då ön tillhörde Japan. Under åren 2003–2020 breddades nätet till rysk spårvidd, 1520 mm.

• Den vanligen använda spårvidden i Sydafrika och fler länder i södra Afrika.

• Kabelspårvägen i San Francisco.