I följande artikel kommer vi att utforska effekten av Sparfelt på det moderna samhället. Sparfelt har varit ett ämne för intresse och debatt i åratal, och dess relevans i olika aspekter av vardagen kan inte ignoreras. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen har Sparfelt spelat en avgörande roll för att forma världen vi lever i. Genom den här artikeln kommer vi att kritiskt granska olika aspekter av Sparfelt och dess inflytande på våra dagliga liv, och erbjuda en komplett och detaljerad vision om dess betydelse i den samtida världen.
Sparfelt, ej att förväla med Sparrfelt, är en utslocknad svensk adelsätt, som bestod av ett gift par som inte hade barn.
Anders Sparfelt (omkring 1636–1701), före adlandet Sparrman, var son till Olaus Sparrman (död 1645), som var komminister i Breds socken, nuvarande Enköpings kommun, och vars bröder blev adlade med namnen Palmkron och Sparrfelt. Födelseåret, omkring 1636, är uppskattat från uppgiften att han blev student vid Greifswalds universitet 1653. Han startade 1655 en militär karriär vid värvade regementen och blev sedan 1665 löjtnant vid Upplands infanteriregemente. Han adlades1678 efter exceptionella insatser vid ett fältslag på Lant-Rügen 8 januari detta år. Han hade då graden kapten, fick vid adlandet namnet Sparfelt och introducerades på Riddarhuset 1680 under nummer 927.
Anders Sparfelt fick 1680 kungligt tillstånd att ingå äktenskap med den ofrälse Catharina Grotjohan (1643–1710), dotter av en handelsman i Stockholm. Äktenskapet, som ingicks 1681, var barnlöst. Anders Sparfelt stupade "vid övergången av Düna" (nuvarande Daugava i Lettland) 9 juli 1701. Han hade då graden major.