Snabelsäckmaskar
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Snabelsäckmaskar, som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten på grund av dess relevans idag. Från dess ursprung till dess implikationer inom olika områden har Snabelsäckmaskar varit föremål för debatt och studier, och genererat olika typer av åsikter och perspektiv som berikar det aktuella panoramat. Genom en detaljerad analys strävar vi efter att ge läsaren en bred och komplett vision av Snabelsäckmaskar, och ta upp dess mest relevanta aspekter för att belysa detta ämne av stort intresse.
| Priapulida | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Överstam | Ecdysozoa |
| Stam | Priapulida |
| Vetenskapligt namn | |
| § Priapulida | |
| Auktor | Théel, 1906 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Snabelsäckmaskar (Priapulida) är en stam av marina, maskliknande djur vilka fått sitt namn efter den grekiska fertilitetsguden Priapos. Maskarna har en stor proboscis vid huvudet, är bilateralsymmetriska och mäter mellan 0.5 mm[1] och 40 cm i kroppslängd.[2] I Sverige finns åtminstone två arter dokumenterade: korvmasken i Östersjön, och Priapulus caudatus på Västkusten.
Anatomi
Snabelsäcksmaskar är cylindriska, maskformade djur med en munöppning längst fram på kroppen. Vanligen kan de delas in i tre delar, och räknat framifrån börjar kroppen med svullen introvert eller proboscis, ett organ som är smyckat med längsgående åsar och kan skjutas in och ut ur resten av kroppen med muskelkraft. Munnen är placerad i mitten av introverten, och leder ned i ett svalg beväpnat med små tandliknande strukturer, som hjälper djuret att fånga bytesdjur eller ta in detritus i munnen.[3] Den huvudsakliga delen av kroppen, som följer på introverten, är styv och huserar tarm och matsmältningsorgan. De flesta nu levande arter har längst bak på kroppen även ett fransigt eller långsmalt organ med oklar funktion, som möjligen används för respiration.[4] Nervsystemet består av en nervring som omgärdar svalget, varifrån en nervsträng som går längs med hela kroppen tar sin början.[5]
Fossila fynd
Representanter för snabelsäcksmaskarnas stamgrupp har återfunnits i lagerföljder från Kambrium, bland annat i lagerstätte som den i sammanhanget välkända Burgesskiffern i Kanada. De kambriska fossilerna uppvisar ofta mycket god bevaring av mjukdelar och maginnehåll, vilket i viss mån tillåter forskare att rekonstruera vad dessa djur ätit.[6] I tillägg till de välbevarade kroppsfossilen, finns också stora mänger mikrofossil bevarade.[7]
Fylogeni
Snabelsäcksmaskarnas släktskap till andra djur var länge oklart, och fordom klassificerades de tillsammans med en rad andra maskliknande evertebrater i den stora gruppen Aschelminthes. Släktträd baserade på molekylära data visar dock att snabelsäcksmaskar är närmast släkt med två andra djurgrupper som de också delar en del anatomiska drag med: pansarmaskar och korsettdjur.[8]
| Ecdysozoa |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.jpg){kind=small}
.jpg){kind=small}
.png)
Referenser
- ^ Schmidt-Rhaesa, Andreas; Rothe, Birgen H.; Martínez, Alejandro García (2013-11-01). ”Tubiluchus lemburgi, a new species of meiobenthic Priapulida”. Zoologischer Anzeiger - A Journal of Comparative Zoology 253 (2): sid. 158–163. doi:. ISSN 0044-5231. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004452311300051X. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Shirley, Thomas C.; Storch, Volker (1999). ”Halicryptus higginsi n.sp. (Priapulida): A Giant New Species from Barrow, Alaska”. Invertebrate Biology 118 (4): sid. 404–413. doi:. ISSN 1077-8306. https://www.jstor.org/stable/3227009. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Wernström, Joel Vikberg; Slater, Ben J.; Sørensen, Martin V.; Crampton, Denise; Altenburger, Andreas (2023-08-12). ”Geometric morphometrics of macro- and meiofaunal priapulid pharyngeal teeth provides a proxy for studying Cambrian “tooth taxa”” (på engelska). Zoomorphology. doi:. ISSN 1432-234X. https://doi.org/10.1007/s00435-023-00617-4. Läst 30 augusti 2023.
- ^ ”The cactus worm | Encyclopedia of Puget Sound”. www.eopugetsound.org. https://www.eopugetsound.org/articles/cactus-worm. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Rothe, Birgen Holger; Schmidt-Rhaesa, Andreas (2010-02). ”Structure of the nervous system in Tubiluchus troglodytes (Priapulida)” (på engelska). Invertebrate Biology 129 (1): sid. 39–58. doi:. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1744-7410.2010.00185.x. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Vannier, Jean; Calandra, Ivan; Gaillard, Christian; Żylińska, Anna (2010-08). ”Priapulid worms: Pioneer horizontal burrowers at the Precambrian-Cambrian boundary”. Geology 38 (8): sid. 711–714. doi:. ISSN 1943-2682. https://doi.org/10.1130/G30829.1. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Slater, Ben J.; Bohlin, Madeleine S. (2022-09-01). ”Animal origins: The record from organic microfossils”. Earth-Science Reviews 232: sid. 104107. doi:. ISSN 0012-8252. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S001282522200191X. Läst 30 augusti 2023.
- ^ Herranz, Maria; Stiller, Josefin; Worsaae, Katrine; Sørensen, Martin V. (2022-03-01). ”Phylogenomic analyses of mud dragons (Kinorhyncha)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 168: sid. 107375. doi:. ISSN 1055-7903. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1055790321003080. Läst 30 augusti 2023.
|