Idag går vi in i den fascinerande världen av Småhök, ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor runt om i världen. Småhök är ett relevant ämne i dagens samhälle och har genererat en rad diskussioner och debatter inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Småhök, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess relevans i populärkulturen, dess inflytande på politiken och dess implikation i människors dagliga liv. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Småhök.
Småhök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
Familj | Hökar Accipitridae |
Släkte | Tachyspiza |
Art | Småhök T. nanus |
Vetenskapligt namn | |
§ Tachyspiza nanus | |
Auktor | (Blasius, 1897) |
Synonymer | |
|
Småhök[2] (Tachyspiza nanus) är en hökfågel i familjen hökar som förekommer på indonesiska ön Sulawesi.[3]
Småhöken är en kompakt och som namnet avslöjar liten hök, med en kroppslängd på 23–28 cm. Fjäderdräkten är förvillande lik rosabröstad hök, med mörkgrå ovansida och persikofärgat bröst som snabbt går över i rent vit buk.[1]
Fågelns utbredningsområde är bergsskogar på Sulawesi.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Arten placerades tidigare i släktet Accipiter. Genetiska studier visar dock att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt, där kärrhökarna i Circus är inbäddade, men också släktena Erythrotriorchis och Megatriorchis.[4][5][6][7][8][9] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däriblamd Tachyspiza.[10][3]
Arten är dåligt känd och svår att artbestämma. Man tror ändå att frånvaro av fynd tyder på att den är ovanlig. Besståndsutvecklingen uppfattas vara stabil. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
|