Slemsopp

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Slemsopp ur olika perspektiv, med syftet att erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne. Slemsopp är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det påverkar olika samhällsområden, kultur, ekonomi, politik och det dagliga livet. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Slemsopp, analysera dess historia, dess nuvarande implikationer och dess möjliga framtida utveckling. Vidare kommer vi att fokusera på specifika aspekter som väcker intresse kring Slemsopp, såsom dess påverkan på vissa befolkningsgrupper, dess påverkan på miljön eller dess relation till andra relevanta fenomen. Kort sagt, den här artikeln syftar till att erbjuda en komplett och berikande översikt av Slemsopp, ge information, reflektioner och analyser som kan vara av intresse för alla typer av läsare.

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Slemsopp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljSuillaceae
SläkteSuillus
ArtSlemsopp
Suillus flavidus
Vetenskapligt namn
§ Suillus flavidus
Auktor(Fr.) J. Presl 1846
Synonymer
Boletus elegans var. pulchellus (Fr.) Rea 1922[1]
Suillus grevillei var. pulchellus (Fr.) Rea 1922[1]
Boletopsis flavidus (Fr.) Henn. 1898[2]
Boletopsis pulchella (Fr.) Henn. 1898[2]
Ixocomus flavidus (Fr.) Quél. 1888[3]
Boletus pulchellus Fr. 1874[4]
Boletus flavidus Fr. 1815[5]

Slemsopp (Suillus flavidus) är en svampart[6] som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Jan Svatopluk Presl 1846. Enligt Catalogue of Life[7][8] ingår Slemsopp i släktet Suillus, och familjen Suillaceae,[7][8] men enligt Dyntaxa[9] är tillhörigheten istället släktet Suillus, och familjen Gomphidiaceae.[9] Arten är reproducerande i Sverige.[9] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Slemsoppen förekommer i tallskogar där den lever i symbios med bergtall. Slemsoppen kan lätt förväxlas med smörsopp men skiljs genom den klibbiga ringen och de breda, guldgula porerna på fruktkroppen. Den är oduglig som matsvamp, men dock inte giftig.[10]

Källor

  1. ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):559
  2. ^ Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:195
  3. ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):415
  4. ^ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):497
  5. ^ E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:110
  6. ^ J. Presl (1846) , In: Wšobecný rostl. (Praha) 2:1917
  7. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suillus+flavidus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  9. ^ Dyntaxa Slemsopp
  10. ^ Svampar - plockning och artbestämning, R. Lohnmeyer & Ute Künkele (2011) s. 51.

Bildgalleri