Skottkärra

Numera har Skottkärra blivit ett alltmer återkommande samtalsämne i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Skottkärra fått en ledande roll i våra liv, vilket har påverkat olika aspekter avsevärt. Från ekonomi till kultur har Skottkärra satt en outplånlig prägel på den samtida världen. Av denna anledning är det viktigt att analysera och reflektera över Skottkärra, förstå dess implikationer och konsekvenser i vår nuvarande verklighet. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet effekten av Skottkärra och dess relevans i det moderna samhället.

För samlagsställningen, se Skottkärran.
Skottkärra
Europas äldsta bevarade skottkärra från Ingolstadt, ca. 1537
Skottkärrans uppbyggnad. 1 Skalm. 2 Handtag. 3 Kar. 4 Hjul. 5 Stöd.

Skottkärra kallas en en- eller ibland tvåhjulig vagn med två skalmar avsedda att greppas av en person. Den används framförallt för att transportera löst material vid trädgårdsskötsel, stallgödsel, djurfoder och vid byggen.

Skottkärran uppfanns av allt att döma av kineserna någon gång under Handynastin kring början av vår tideräkning, det är i varje fall från denna tid som de första kinesiska avbildningarna kommer (på gravtegel). I Europa finns avbildningar som liknar skottkärror från medeltiden.

Sydsvenska ordformer

Skottkärran kallas på skånska (förekommer möjligen även i halländskan)[förtydliga] ofta rullebör (att jämföras med danskans trillebør), vilket bör komma från 'rullbord' eller 'rullbår'. I halländskan och närliggande dialekter finns annars motsvarigheten hylebaur/hylebår som bör betyda 'hjulbår'.

Andra förekomster

Barn som går skottkärra.

Att gå skottkärra innebär att en person går på händer medan en person går bakom och håller i dennes ben så att det ser ut som att den bakomvarande skjuter en skottkärra.

Se även

Referenser

  1. ^ Rosvold, Knut A. (2020-12-01). ”trillebår” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/trilleb%C3%A5r. Läst 24 september 2023. 
  2. ^ Ambrius, Jonny/Kindblad, Christian: "Skånsk ordbok", Strömbergs Bokförlag (Vällingby 1995).
  3. ^ Grimbeck, Lars/Gustafsson, Stefan: "Halländska ord och uttryck", Förlag Utsikten (Varberg 1997).

Externa länkar