Djurfoder
I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Djurfoder, utforska dess olika aspekter och upptäcka betydelsen den har i vårt nuvarande samhälle. Djurfoder har varit föremål för intresse och studier under lång tid, och dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. I enlighet med dessa linjer kommer vi att djupgående analysera dess inverkan på kultur, teknik, politik och många andra relevanta aspekter. Dessutom kommer vi att undersöka dess utveckling över tid och hur den har markerat trender och betydande förändringar inom olika områden. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa genom Djurfoder och upptäck allt detta tema har att erbjuda oss.
Djurfoder/foder är föda till djur vid utfodring av livsmedelsproducerande djur t.ex. lantbrukets djur (nötboskap, grisar, hästar, fjäderfä) eller sällskapsdjur (hundar och katter). Fodret kan vara av animaliskt eller vegetariskt ursprung. Vanliga typer av foder inom lantbruket är olika former av grovfoder t.ex. hö och ensilage och kraftfoder i form av (krossat) spannmål eller olika pelleterade kraftfoder.
Grovfoder
Grovfoder är fiberrikt. Exempel på grovfoder är hö, hösilage, ensilage, bete (dvs färskt gräs) och halm.
Ensilage
Ensilage är fermenterade vallväxter. Ensilering medger att vallskörden blir mindre väderberoende jämfört med höbärgning, vilket gör att ensilage i högre utsträckning än hö kan skördas då vallväxterna har det önskade energivärdet och näringsinnehållet. Ensilage är den klart vanligaste typen av grovfoder, särskilt i mjölkproduktionen.
Kraftfoder
Kraftfoder har olika näringsinnehåll beroende på vad det består av, och används oftast som ett komplement till grovfoder. Exempel på kraftfoder är olika spannmål, oljeväxter och biprodukter från livsmedelsindustrin.