Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris
I dagens värld har Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris blivit ett ämne av ökande intresse för alla typer av människor. Med ankomsten av den digitala tidsåldern, globaliseringen och tekniska framsteg har Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris fått en ovanlig relevans i våra dagliga liv. Oavsett om vi pratar om dess inverkan på samhället, ekonomin, politiken eller till och med populärkulturen, befinner sig Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris i strålkastarljuset för både forskare, experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris och dess inflytande på olika aspekter av vårt dagliga liv.
.jpg)
Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris (norska:Skolebibliotekarforeningens litteraturpris) är ett norskt skönlitterärt pris instiftat 1982. Priset utdelas av Skolebibliotekarforeningen i Norge som en uppmuntran till en författare av norsk barn- och ungdomslitteratur. Priset ges för ett samlat författarskap eller delar av det. Priset består av ett diplom och ett verk av en norsk konstnär.
Pristagare
- 1982 – Beate Audum för Ser deg siden Donna och Paraplytreet
- 1983 – Philip Newth för samlat författarskap
- 1984 – Zinken Hopp för samlat författarskap
- 1985 – Jon Bing för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 1986 – Tor Åge Bringsværd för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 1987 – Torvald Sund för Første tørn på Havterna och övriga barn- och ungdomsböcker
- 1988 – Mette Newth för Bortførelsen
- 1989 – Torill Thorstad Hauger för hennes historiska romaner för barn och ungdom
- 1990 – Stig Holmås för Apacheindianerne
- 1991 – Ole Røsholdt för Solen som sloknet, Jakob Gjøgler och Den rette kongen
- 1992 – Erna Osland för Kryssord och Reisa til Maria
- 1993 – Jostein Gaarder för Kabalmysteriet, Sofies verden och Julemysteriet
- 1994 – Kjersti Scheen för samlat författarskap, speciellt Månefeen och Kaperøya
- 1995 – Torun Lian för Bare skyer beveger stjernene
- 1996 – Paul Leer-Salvesen för «Englebarn»-böckerna
- 1997 – Tormod Haugen för Georg og Gloria
- 1998 – Egil Hyldmo för Ulveboka
- 1999 – Bjørn Sortland för Raudt, blått og litt gult, Forteljinga om jakta på forteljinga och Å venta på regnbogen
- 2000 – Svein Nyhus för Verden har ingen hjørner
- 2001 – Finn Øglænd för Dei penaste jentene på TV
- 2002 – Thore Hansen för «Skogland»-serien
- 2003 – Hilde Hagerup för Løvetannsang
- 2004 – Eirik Newth för Sola, Månen, Stjernene, Planetene
- 2005 – Jon Ewo för Svart. Og cirka hvitt
- 2006 – Marit Nicolaysen för böckerna om Svein og rotta
- 2007 – Arne Svingen för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 2008 – Ingunn Aamodt för hennes samlade barn- och ungdomsböcker
- 2009 – Bjørn Arild Ersland för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 2010 – Endre Lund Eriksen för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 2011 – Bjørn F. Rørvik och Per Dybvig för deras samlade barn- och ungdomsböcker
- 2012 – Linn T. Sunne för hennes samlade barn- och ungdomsböcker
- 2013– Bjørn Ingvaldsen för hans samlade barn- och ungdomsböcker
- 2014 – Gro Dahle för hennes samlade barn- och ungdomsböcker