Jostein Gaarder

Idag är Jostein Gaarder ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från den politiska till den tekniska sfären har Jostein Gaarder fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess betydelse ligger i dess inflytande på samhället och hur det påverkar våra dagliga liv. Genom historien har Jostein Gaarder utvecklats och genererat heta debatter som har satt standarder och betydande förändringar inom olika sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Jostein Gaarder och analysera dess inverkan idag.

Jostein Gaarder
Jostein Gaarder, 2017.
Född8 augusti 1952[1][2][3] (72 år)
Oslo[4]
Medborgare iNorge[5]
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
Oslo katedralskole
SysselsättningLärare, barnboksförfattare, manusförfattare, filosof, romanförfattare, poet
Noterbara verkSpelkortsmysteriet och Sofies värld
Barn2
FöräldrarInger Margrethe Gaarder
Utmärkelser
Skolbibliotekarieföreningens litteraturpris (1993)
Bokhandlarpriset (1993)
Ærkebiskop Juan de San Clementes pris for bedste fremmedsprogede roman (1996)
Årets Peer Gynt (1996)
Janusz Korczaks internationella litteraturpris (1996)
Literaturpreis der Jury der jungen Leser (1997)
Brageprisets hederspris (2002)
Kommendör av Sankt Olavs orden (2005)
Riksmålsförbundets barn- och ungdomsbokspris[6]
Redigera Wikidata

Jostein Gaarder, född 8 augusti 1952 i Oslo, är en norsk författare och manusförfattare.

Gaarder studerade skandinaviska språk och teologi samt undervisade en kort tid i filosofi och religion. Därefter tog hans författarkarriär fart i och med den norska succén Spelkortsmysteriet 1990 och sedan Sofies värld som översatts till 53 språk och sålts i 26 miljoner exemplar och som blev världens mest sålda bok 1996.

Modern Inger Margrethe Gaarder var barnboksförfattare och rektor; hans far, Knut Gaarder, var också rektor.

År 1997 instiftade Gaarder Sofie-priset tillsammans med sin fru. Det är en utmärkelse som går till personer som gjort betydande insatser för miljö och utveckling.

Bibliografi i urval

  • Diagnosen og andre noveller (1986)
  • Froskeslottet (Prins Kristoffer Poffer, illustrerad av Tord Nygren) (1988, i svensk översättning 1994)
  • Kabalmysteriet (Spelkortsmysteriet) (1990, sv. 1992)
  • Sofies verden (Sofies värld) (1991, sv. 1993)
  • Julemysteriet (Julmysteriet) (1992, sv. 1994)
  • Bibbi Bokkens magiske bibliotek (tillsammans med Klaus Hagerup, 1993)
  • I et speil, i en gåte (I en gåtfull spegel) (1993, sv. 1994)
  • Hallo? Er det noen her? (Hallå, är det någon där?) (1996, sv. 1997)
  • Vita Brevis (Vita brevis) (1996, sv. 1997)
  • Maya (1999, sv. 2000)
  • Sirkusdirektørens datter (Cirkusdirektörens dotter) (2001, sv. 2003)
  • Appelsinpiken (Brev från ljusårs avstånd) (2004, sv. 2004)
  • Sjakk Matt (2006)
  • De gule dvergene (2006)
  • Slottet i Pyreneene (2008)
  • Det spørs (Man undrar) (2012, sv. 2013)
  • Anna. En fabel om klodens klima og miljø (2013)
  • Anton og Jonatan (Anton och Jonatan) (2014, sv. 2015)
  • Dukkeføreren (2016)

Filmmanus

Priser och utmärkelser

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66m703w, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jostein-Gaardertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 32346, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 20 januari 2016, Libris-URI: 31fhjbsm0wxwv3t, läst: 24 augusti 2018.
  6. ^ läs online, www.riksmalsforbundet.no .

Externa länkar

Auktoritetsdata