Sixten Larsson

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sixten Larsson på djupet och undersöka dess innebörd, inverkan och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå vikten av Sixten Larsson inom olika områden av det dagliga livet. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer vi att ta upp dess implikationer på både individuell och kollektiv nivå, och lyfta fram dess inflytande inom olika sektorer. På samma sätt kommer vi att undersöka vilken roll Sixten Larsson spelar i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att förstå dess betydelse och inverkan i den samtida världen.

För generaldirektören med samma namn, se Sixten Larsson (ämbetsman).
Sixten Larsson
Sixten Larsson
Sixten Larsson

Sixten Larsson.

Friidrott, herrar
Svenska mästerskap
Guld 1940 400 meter häck
Guld 1941 400 meter häck
Guld 1942 400 meter häck
Guld 1943 400 meter häck
Guld 1944 400 meter häck

Sixten Gottfrid Konstantin Larsson, född 31 juli 1918 i Borås, Älvsborgs län, död 3 februari 1995 i Varberg, Hallands län[1] , var en svensk häcklöpare

Larsson tävlade för IFK Borås och IK Vikingen. Han utsågs 1941 till Stor grabb nummer 100 i friidrott.

Karriär

Åren 1940 till 1944 vann Sixten Larsson fem guldmedaljer i SM på 400 meter häck, de första två gångerna för IFK Borås, 1942 för IK Vikingen, och de sista två gångerna för IFK Borås igen.

1946 deltog Larsson i EM och vann då silvermedalj på 400 meter häck, på 52,4.

Företrädare:
53,8-52,4 Sten Pettersson (1925–1948)
Svensk rekordhållare på 400 meter häck
52,4 Sixten Larsson (1943-1948)
Efterträdare:
52,3-51,9 Rune Larsson (1948-1958)
Företrädare:
Kell Areskoug (1935-1939)
Svensk mästare på 400 meter häck
Sixten Larsson (1940-1944)
Efterträdare:
Alf Westman (1945)


Referenser

Källor

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • friidrott.se:s stora grabbar-sida
  • Stora Grabbars Märke 51-100

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).