Sillhovet
Med tidens gång har Sillhovet blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Fler och fler människor söker information om Sillhovet, antingen av personligt intresse eller av behovet av att vara medveten om den senaste utvecklingen inom detta område. Sillhovet har varit föremål för många studier och undersökningar som har gett överraskande resultat, vilket väckt intresset hos både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Sillhovet, dess inverkan på våra liv och den avgörande roll den spelar inom olika områden.
Sillhovet är ett kvarter i centrala Stockholm. Kvarteret, som ligger på den nordöstra delen av halvön Blasieholmen, bakom och bredvid Nationalmuseum, inrättades på 1700-talet för fiskenäringen som tilläggs- och upplagsplats för fisk, främst lake och sill.. Att platsen skulle vara reserverad för fisket togs genom ett beslut den 7 september 1789. Tillståndet upphävdes den 29 juni 1871. Nuvarande fastighetskvarter har fortfarande beteckningen Sillhovet.
Källor
- Sillhovet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- Stockholmskarta från 1870.
Fotnoter
- ^ "Sill" användes förr i tiden som beteckning även för den fisktyp som man idag kallar strömming som fiskades i stora mängder i Stockholms vatten under våren och försommaren då strömmingen går inomskärs för att leka.
- ^ “Tackjernswågen, som, år 1808, flyttades till Södermalm, är nu åter derifrån förflyttad till Sillhofstomten, som efter branden på Blasieholmen inköptes af staden.” (Ur Stockholms Stads Historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils Lundequist på Zacharias Hæggströms förlag)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sillhovet.
| ||||||||||||||||||||
