I dagens värld har Douglaska palatset fått betydande relevans inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess inverkan på ekonomin, kulturen, politiken och samhället i allmänhet har Douglaska palatset blivit ett ämne för ständig debatt och en intressant plats för olika publik. Åsikterna om Douglaska palatset är varierande och ibland polariserade, vilket har lett till att man har behov av att analysera den ur olika perspektiv och med ett multidisciplinärt förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Douglaska palatset idag, såväl som dess relevans för framtiden.
Douglaska palatset är en byggnad i hörnet Blasieholmstorg 14 och Arsenalsgatan på Blasieholmen i Stockholm. Det började byggas efter ritningar av Jean de la Vallée men slutfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Det stod klart omkring 1655.
Byggnaden har bara delvis sin ursprungliga fasadutformning kvar, 1874 ändrades fasaddekoreringen genom arkitekten Johan Fredrik Åbom. Ursprungligt bevarad är fasadens indelning i fem plan med en bottenvåning och en mezzaninvåning, båda rusticerade, och två våningar med kolossalpilastrar i fasaden, vilka bär upp en attikavåning. Fasadens indelning i fönsteraxlar är också ursprunglig, men starkare artikulerad genom 1870-talets putsdekor. Den höga bottenvåningens fasad har en kraftig, i puts utförd, kvaderstruktur. Pilastrar och putsdekorationer är ljusgrå, medan fasaden i övrigt går i en blekgul kulör.
Nicodemus Tessin den äldre ritade också Bååtska palatset på Blasieholmen.
|