Signe Henschen
I den här artikeln ska vi på djupet utforska Signe Henschen och dess relevans i dagens samhälle. Signe Henschen har varit ett ämne av intresse under lång tid, och dess inverkan spänner över flera aspekter av det moderna livet. Omfattande forskning har bedrivits om Signe Henschen under åren, vilket resulterat i en betydande mängd kunskap om ämnet. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har tagits mot Signe Henschen, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att diskutera de praktiska och teoretiska implikationerna av Signe Henschen inom olika områden, från politik till vetenskap till populärkultur. I slutet av den här artikeln hoppas vi ha gett en heltäckande översikt av Signe Henschen och skapat en större förståelse för dess betydelse i dagens värld.
| Signe Henschen | |
 | |
| Född | 8 januari 1885 Hedvig Eleonora församling |
|---|---|
| Död | 28 oktober 1969 (84 år) Stockholm |
| Begravd | Solna kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Make | Folke Henschen |
| Barn | Anders Henschen (f. 1914) Helga Henschen (f. 1917) |
| Föräldrar | Ernest Thiel Anna Josephson |
| Släktingar | Carin Thiel (syskon) Olof Thiel (syskon) Lill Thiel (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Signe Henschen, född Thiel 8 januari 1885 i Stockholm, död 28 oktober 1969 i Oscars församling, var en svensk kvinnosakskvinna, föreläsare och ordförande i Fredrika Bremer-förbundets Stockholmskrets.
Signe Henschen var dotter till Ernest Thiel och Anna Josephson samt syster till Carin Thiel och Olof Thiel. Redan som 18-åring följde Signe Henschen med Ellen Key till Berlin och arbetade för henne under föreläsningsserien Barnets århundrade. Utöver sitt förtroendeuppdrag hos Svenska Kvinnors Nationalförbund och Fredrika Bremer-förbundet var Henschen även en aktiv medlem inom Rädda Barnen.
Hon var gift första gången 1904–1907 med Olof Strange och andra gången 1909–1933 med Folke Henschen. Hon födde sex barn. Hon var älskarinna till den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt, i vars hem hon vistades långa perioder.
År 2008 skrev hennes barnbarn Helena Henschen boken Hon älskade om Signe Henschen.
Litteratur
- Henschen, Helena (2008). Hon älskade. Stockholm: Bromberg. Libris 10939767. ISBN 9789173370349
Referenser
Noter
- ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 16 april 2019.
- ^ Gravstensinventeringen: 390907, läst: 16 april 2019.
- ^ Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 17 mars 2019.
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 16 april 2019.
- ^ Mälarstedt, Kurt. ”En farmor följer sin väg”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/en-farmor-foljer-sin-vag/. Läst 15 augusti 2014.
- ^ Henschen, Helena (2008). Hon älskade. Stockholm: Bromberg. Libris 10939767. ISBN 9789173370349
- ^ ”Eddifah (En digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar)”. Kungliga biblioteket. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819082622/http://www.ediffah.org/search/present.cgi?id=ediffah:kb:946109:1170927693&termlist=signe+thiel&boollist=and&fieldlist=set%3Bany&number=10&start=1&script=search.php. Läst 15 augusti 2014.
Vidare läsning
- Forssberg, Lars Ragnar (2015). Ernest Thiel : pengar & passion. Stockholm: Leopard. sid. 158-165. Libris 17814338. ISBN 978-91-7343-581-9
- Wistrand, Birgitta : Signe Henschen i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (9 november 2020) CC-BY
|