Ämnet för Senusret II är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Med ett allt mer fokuserat fokus på vikten av detta ämne är det inte förvånande att studier och forskning om Senusret II är på frammarsch. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället är Senusret II fortfarande ett ämne för debatt och reflektion idag. När vi utforskar detta ämne ytterligare möter vi ett antal perspektiv och åsikter som får oss att ifrågasätta vår egen övertygelse och kunskap om Senusret II. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Senusret II och utforska dess relevans för våra samtida liv.
Senusret II | |
---|---|
![]() | |
Staty av Senuret II från Karnak. | |
Regeringstid | 1882–1872 f.Kr. |
Företrädare | Amenemhet II |
Efterträdare | Senusret III |
Gemål | Khenemetneferhedjet (drottning) Nofret (bihustru) |
Barn | Senusret III |
Ätt | Egyptens tolfte dynasti |
Far | Amenemhet II |
Begravd | Pyramid i El-Lahun |
Senusret II med hieroglyfer | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
praenomen eller tronnamn | |||||||||||||
|
|||||||||||||
nomen eller födelsenamn | |||||||||||||
|
Senusret II, en äldre stavning är Sesostris, var en fornegyptisk farao av den tolfte dynastin vars regeringstid var från 1882 till 1872 f.Kr.
Senusret II var son till farao Amenemhet II. Han regerade först som samregent med sin far. Senusret II lät uppföra sin pyramid i El Lahun i Faijum bredvid en nygrundad stad, Ha-Senusret-hotep, som är en viktig arkeologisk fyndort. Han efterträddes av sin son Senusret III.
Pyramiden (engelska Wikipedia) har varit klädd med vit kalksten, som kan ha avlägsnats redan under Ramses II; i dag återstår bara en kärna av tegelsten. Den har undersökts arkeologiskt på 1840-talet av Karl Richard Lepsius och på 1890-talet av Flinders Petrie. Den senare fann den underjordiska ingången, som ovanligt nog ligger på södra sidan. Nya undersökningar har pågått sedan 1989 och pyramiden öppnades för besökare första gången i juni 2019. Från ingången leder en gång till en underjordisk kammare som har ett välvt tak av stora block av granit och där står en kista huggen i röd granit med en häpnadsväckande precision och utan inskriptioner. Det är okänt hur egyptierna med sina verktyg av koppar kunde bearbeta granit.