Farao

Idag fortsätter Farao att vara ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Farao blivit ett allt vanligare diskussionsämne inom olika områden, från politik till populärkultur. Dess inverkan och omfattning täcker ett brett spektrum av aspekter av det dagliga livet, vilket gör det till ett ämne för ständig studie och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Farao, i syfte att bättre förstå dess inflytande idag och dess projektion i framtiden.

Efter farao Djoser av den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar.

Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar.

Ursprungligen användes detta fornegyptiska uttryck som en benämning på palatset eller hovet, men från cirka 1350 f.Kr. kom det att beteckna kungen själv (i det fallet farao Akhenaton), och på 800-talet f.Kr. blev det en av den egyptiska kungens titlar. Lite anakronistiskt brukar man idag säga "farao" om alla egyptiska kungar ända från fördynastisk tid (cirka 3200 f.Kr. - 3000 f.Kr.).

Faraonerna regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till grekisk-romersk tid. Farao uppfattades som son till Horus och gudarnas företrädare på jorden. Den flera tusen år långa regeringsperioden uppdelas av moderna forskare i "riken" och "mellantider" samt i dynastier efter den antika historikern Manethos förebild.

Farao var en sorts gud över Egypten, som troddes ha blivit utvald av gudarna att härska över folket. Efter 1300-talet f.Kr. vände det, då trodde man inte längre på detta. De flesta faraonerna levde i Memfis och Thebe. När de dog begravdes de i stora gravar, till exempel i pyramider eller i berg. Dessa gravar innehöll många värdefulla skatter, så att faraonerna skulle få leva ett liv i lyx även efter döden. Detta ledde också till att gravarna gjordes mycket svåra att bryta sig in i, men alla bröts upp och merparten plundrades redan under antiken.

Såvitt man känner till blev endast fyra kvinnor faraoner: Sobekneferu, Hatshepsut, Neferneferuaten och Twosret. Hatshepsut bar i ikonografin alla de (manliga) attribut vilka hörde till kungaämbetet, såsom lösskägg, kilt och krona.

En av de största faraonerna var Ramses II, men den mest kände torde vara Tutankhamon.

Se även

Referenser

  1. ^ ”farao - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/farao. Läst 26 juli 2017. 
  2. ^ ”Akhenaten | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Akhenaten. Läst 27 juli 2017. 
  3. ^ ”Egyptian Journey 2003: History: King Lists: Manetho's King List”. www.phouka.com. http://www.phouka.com/tr/egypt//history/KLManetho.html. Läst 26 juli 2017. 
  4. ^ ”Forntidens Egypten”. SO-rummet. Arkiverad från originalet den 13 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170713120656/http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/forntidens-egypten. Läst 26 juli 2017. 
  5. ^ ”Konungarnas dal - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konungarnas-dal. Läst 27 juli 2017. 
  6. ^ ”KEOPS PYRAMID”. www.alltomvetenskap.se. Arkiverad från originalet den 13 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170713080441/http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/keops-pyramid. Läst 27 juli 2017. 
  7. ^ ”The Queen Who Would Be King” (på engelska). Smithsonian. http://www.smithsonianmag.com/history/the-queen-who-would-be-king-130328511/. Läst 27 juli 2017. 
  8. ^ ”Ramses II | king of Egypt” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Ramses-II-king-of-Egypt. Läst 27 juli 2017. 
  9. ^ ”Tutankhamun | Biography, Tomb, & Mummy” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Tutankhamen. Läst 27 juli 2017. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör farao.