I dagens värld är Senusret I ett ämne som väcker stort intresse och debatt inom olika samhällsområden. Dess relevans och mångfald av tillvägagångssätt har lett till omfattande diskussioner och reflektioner över dess implikationer. Från akademiska perspektiv till vardagsmiljön har Senusret I genererat oändliga frågor och ställningstaganden som försöker förstå dess omfattning och påverkan på vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys av Senusret I, utforska dess olika aspekter och erbjuda en heltäckande vision för att förstå dess betydelse och nuvarande utmaningar.
Senusret I | |
---|---|
![]() | |
Byst av Senuret I utställd på Altes Museum i Berlin. | |
Regeringstid | 1956–1911/1910 f.Kr. |
Företrädare | Amenemhet I |
Efterträdare | Amenemhet II |
Gemål | Nefru |
Barn | Amenemhet II |
Ätt | Egyptens tolfte dynasti |
Far | Amenemhet I |
Mor | Neferytotenan |
Begravd | Pyramid i Lisht |
Senusret I, en äldre stavning är Sesostris, var en fornegyptisk farao av den tolfte dynastin vars regeringstid var 1956 f.Kr. till 1911/1910 f.Kr.
Senusret I var son till farao Amenemhet I och drottning Nefertatenen. Han regerade först i tio år som samregent med sin far, tills denne blev mördad. Senusret I lät uppföra sin pyramid i Lisht bredvid faderns pyramid. Han efterträddes av sin son Amenemhet II.