Sankt Ilians socken

I den här artikeln ska vi analysera på djupet Sankt Ilians socken och dess inverkan på dagens samhälle. Sankt Ilians socken är ett ämne som har genererat mycket debatt och kontroverser de senaste åren, och det är viktigt att utforska alla perspektiv och åsikter i frågan. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Sankt Ilians socken spelat en avgörande roll i människors liv och påverkat aspekter som politik, teknik, kultur och miljö. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna av Sankt Ilians socken och försöka förstå dess inflytande i dagens värld.

Sankt Ilians socken
fd socken
Svartån
En enklav av socken låg vid ån runt Falkenbergska Kvarnen
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradTuhundra härad och Norrbo härad
Kommun (nuv.)Västerås kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1918
Area27 kvadratkilometer
Upphov tillSankt Ilians landskommun
Sankt Ilians församling
TingslagTuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag (–)
Norrbo tingslag
Tuhundra tingslag (–)
Karta
Sankt Ilians sockens läge i Västmanlands län.
Sankt Ilians sockens läge i Västmanlands län.
Sankt Ilians sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°36′42″N 16°32′00″Ö / 59.61166667°N 16.53333333°Ö / 59.61166667; 16.53333333
Koder, länkar
Sockenkod3063
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen		Västerås domkyrkodistrikt
Redigera Wikidata

Sankt Ilians socken i Västmanland ingick i Tuhundra härad (västra delen med 1 087 invånare) och Norrbo härad (östra delen med 264 invånare), uppgick 1918 i Västerås stad och området är sedan 1971 en del av Västerås kommun, från 2015 inom Västerås domkyrkodistrikt.

Socknens areal var 26,52 kvadratkilometer land.[1] År 1908 fanns här 1 351 invånare.[1] Sockenkyrka var Västerås domkyrka som låg i Västerås stad, ej i socknen.

Administrativ historik

Sankt Ilians socken har medeltida ursprung också under namnet Vårfrukyrka socken och Sankt Egidils socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sankt Ilians församling och för de borgerliga frågorna till Sankt Ilians landskommun. Landskommunens inkorporerades 1918 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun. Församlingen uppgick 1946 i Västerås domkyrkoförsamling.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Västerås domkyrkodistrikt, med samma omfattning som Västerås domkyrkoförsamling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tuhundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Västerås kompani, Livregementets grenadjärkår, Västerås kompani och Livkompaniet.[3]

Geografi

Sankt Ilians socken låg närmast väster och nordost om Västerås stad på båda sidor om Svartån med en liten enklav i staden vid Svartån (Falkenbergska kvarnen). Sockenområdet är slättbygd med höjder i norr som Djäkneberget.[4][5]

Namnet

Se Egidius.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sankt Ilians socken 1769–1910
ÅrFolkmängd
1769
  
330
1810
  
461
1820
  
595
1830
  
577
1840
  
546
1850
  
563
1860
  
689
1870
  
679
1880
  
656
1890
  
699
1900
  
1 226
1910
  
1 545
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sankt Ilians socken Nordisk familjebok band 12 1910
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Ilians&Typ=Alla&DatumFran=&DatumTill= Administrativ historik för Sankt Ilians socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ ”Sankt Ilians socken på häradskarta från 1910, södra delen”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171003225157/http://kartavdelningen.sub.su.se/images/Ek/U/U-Vasteras/openlayers.html. Läst 13 april 2018. 
  5. ^ ”Sankt Ilians socken på häradskarta från 1910, norra delen”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171003225510/http://kartavdelningen.sub.su.se/images/Ek/U/U-Tillberga/openlayers.html. Läst 13 april 2018. 

Externa länkar