Samuel Rubenson är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen de senaste åren. Oavsett om det beror på sin relevans i samhället eller sin påverkan på det dagliga livet har Samuel Rubenson tagit en central plats i aktuella samtal och debatter. Sedan dess uppkomst har Samuel Rubenson skapat nyfikenhet och kontroverser, vilket gör det till ett fascinerande ämne att utforska och diskutera. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska alla aspekter av Samuel Rubenson, från dess ursprung till dess inverkan på världen idag, i syfte att belysa detta ämne och ge en djupare förståelse för dess betydelse.
Samuel Rubenson | |
![]() Samuel Rubenson, 24 september 2016. | |
Född | 12 maj 1955[1] (69 år) Addis Abeba, Etiopien |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Präst, religionsvetare[2], universitetslärare[2] |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Redigera Wikidata |
Samuel Torsten Rubenson, född 12 maj 1955 i Addis Abeba, Etiopien, är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och präst i Svenska kyrkan. Han är son till professor Sven Rubenson och hans fru Britta Rubenson.[3]
Rubenson blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1979 och teologie kandidat 1980. Han blev teologie doktor 1990 på en avhandling om det tidigkristna munkväsendet.[4] År 1992 blev han forskarassistent och 1993 forskare där i Mellanösterns religioner. År 1999 blev han professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet.
Sedan 1993 är Rubenson preses i Collegium Patristicum Lundense och har varit redaktör/medredaktör för de 5 första banden av Svenskt Patristiskt Bibliotek - en serie på 10 band om kristendomens 500 första år. Han är också nordisk gästprofessor i patristik vid institutionen för klassiska språk, ryska och religionsvetenskap vid Universitetet i Bergen. Han är specialiserad på Orientens kyrkosamfund och medutgivare av Acta Æthiopica, en publikation av etiopiska originaldokument i flera volymer.
Rubenson har intresserat sig för historik och visdom från de första kristna klostren i Egyptens öken, de så kallade "ökenfäderna". Han framhåller att detta påverkat honom starkt personligen, och fått hom att inse att saker tar tid, vikten av tålamod och stillhet.[3] Han har medverkat i 3 böcker om ökenfädernas tänkespråk.
Under perioden 2009–2016 ledde Rubenson forskningsprojektet Det tidiga klosterväsendet och det antika bildningsidealet.[5] Projektet sökte belysa hur den tidigare klosterrörelsen växte fram i kontinuitet med det senantika grekisk-romerska bildningsidealet. Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond[6] och publicerade 2016 sin slutrapport Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen: slutrapport från ett forskningsprogram.
Fram till år 2022 var Samuel Rubenson preses för Johannesakademin, en ekumenisk studie- och samtalsmiljö som förvaltas av Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby.
|