Sabelhierta

Idag är Sabelhierta en mycket viktig fråga som påverkar olika samhällsområden. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Sabelhierta varit föremål för många undersökningar, debatter och diskussioner. Den här artikeln syftar till att grundligt utforska alla aspekter relaterade till Sabelhierta, från dess implikationer i vardagen till dess relevans inom akademiska och professionella områden. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå betydelsen av Sabelhierta i det samtida samhället och dess fortsatta inverkan i framtiden.

Sabelhierta
UrsprungEgentliga Finland
StamfarLars Jönsson
Adlad1586
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1633
GradAdlig ätt nr 186
† Utslocknad i Sverige
UtslocknadSvärds- och spinnsidan
Svärdssidan1853-64
Spinnsidan1918

Sabelhierta är en utslocknad svensk adelsätt med rötter i Finland.

Historik

Enligt en obestyrkt tradition skall ätten ha samma ursprung som ätterna Giertta, Gyllenhierta och Hierta. Dess förste medlem kvartermästaren Bengt Larsson adlades 1586 för att möjliggöra innehav av frälsejord, som genom arv tillfallit hans hustru kyrkoherdedottern Birgitta Jakobsdotter från Borgå. Deras son ryttmästaren Jakob Bengtsson introducerades på det nyorganiserade Riddarhuset i Stockholm på nummer 150, senare ändrat till 186. Han fick namnet Sabelhierta efter vapenskölden.

Släktens manliga medlemmar innehade med något undantag underofficerstjänster och lägre officerstjänster, som högst Johan Henrik Sabelhierta (1724–1792), som var kapten och fick majors avsked. Denne var någon tid vid det franska regementet Royal suédois men i övrigt liksom sin bror löjtnanten Gustaf Jakob Sabelhierta (1720–1776) verksam vid Västmanlands regemente. Från brodern härstammade den längst levande grenen av släkten. Den utslocknade på svärdssidan med ogifte sjömannen Carl Johan Sabelhierta (född 1830), som levde 1853 men dog före 1864.

Källor