I dagens värld har Sabaya (film) blivit ett ämne som väcker ett växande intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det dagliga livet eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Sabaya (film) fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Sabaya (film) varit föremål för debatt, studier och forskning och dess betydelse har inte minskat med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Sabaya (film) och dess betydelse i den samtida världen, och analysera dess utveckling, dess inverkan och dess relevans idag.
Sabaya | |
Genre | dokumentärfilm |
---|---|
Regissör | Hogir Hirori |
Producent | Antonio Russo Merenda Hogir Hirori |
Manusförfattare | Hogir Hirori |
Teknisk information | |
Distribution | Vertigo Média Folkets Bio |
Premiär | 30 januari 2021 (Sundance Film Festival) |
Speltid | 90 minuter |
Land | Sverige |
Språk | kurdiska arabiska |
Mer information | |
IMDb SFDb Yle Arenan Redigera Wikidata |
Jag ser fram emot att ha den här diskussionen om dokumentärens gränser, för jag tror faktiskt att det är dags igen. |
– Axel Arnö, programchef för dokumentär och vetenskap på SVT, Kvartal |
Sabaya är en svensk dokumentärfilm från 2021 regisserad, skriven och producerad av Hogir Hirori.
Filmen handlar om yazidiska kvinnor som hålls som slavar av Islamska staten i flyktinglägret Al-Hol och Yazidiska hemcentrets arbete med att försöka befria kvinnorna.
Filmen fick finansiellt stöd (2 miljoner kronor) av Svenska Filminstitutet och samproducerades av Sveriges Television.
Filmen publicerades den 23 januari 2022 på SVT Play och är tillgänglig till den 23 januari 2024.
Dagens Nyheter skrev att filmen "undviker all form av heroisering eller sensationslystnad. Verkligheten räcker till som den är."
I en recension skrev The New York Times, i juli 2021, om filmen som orädd och uppslukande. Samma tidning skrev senare, i september 2021, att kvinnorna i filmen inte hade givit sitt samtycke till att medverka i filmen.
Kvartal skrev i maj 2022 om graverande uppgifter om filmen. Hirori försvarade filmen dagen efter i Studio Ett. I en andra granskning skrev Kvartal att flera scener i filmen var fabricerade. Ola Wong skrev att det var dags att göra tydligare skillnad mellan dokumentärer och spelfilmer.
Cecilia Uddén skrev 2022 om hur yazidiska kvinnor gömde sig bland IS-kvinnor för att de inte ville bli av med sina barn. Att barn vars fäder var IS-terrorister inte skulle släppas in i det yazidiska samhället.
Cecilia Uddén och Axel Arnö, programchef för dokumentär och vetenskap på SVT, intervjuades i Kvartals Fredagsintervjun, där frågan om sanningshalten i dokumentärfilm lyftes.
Om den scen i filmen som sägs visa fritagningen av en kvinna, men som i själva verket är en helt annat kvinna, sade Arnö i december 2022 att "Man kan inte skrika att det är fabricerat eller fejkat för det är det inte. Utan det är en autentisk fritagning som används för att gestalta en berättlse som också är autentisk."
År | Festival | Kategori | Resultat |
---|---|---|---|
2022 | Guldbaggegalan 2022 | Bästa manus | Nominerad |
2022 | Guldbaggegalan 2022 | Bästa dokumentärfilm | Vann |
2021 | Stockholms filmfestival | Bästa dokumentär | Vann |
2021 | Sundance Film Festival | Bästa regi i klassen World Cinema Documentary | Vann |
2021 | Moskvas internationella filmfestival | Bästa dokumentär | Vann |
|