Nuförtiden är S:t Michels län ett ämne som diskuteras och studeras flitigt inom olika områden. Dess relevans har fått större betydelse de senaste åren och är föremål för debatt i akademiska, politiska och sociala kretsar. S:t Michels län har fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet S:t Michels län på djupet, ta upp dess olika aspekter och erbjuda en detaljerad analys av dess inverkan på dagens samhälle. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa nyckelaspekterna av S:t Michels län och analysera dess relevans i den samtida världen.
S:t Michels län (Mikkelin lääni) | ||
Län FI-M | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Historiska landskap | Savolax, Tavastland | |
Residensstad | S:t Michel | |
Area | 21 628 km² Finlands 5:e största län till arealen. | |
Folkmängd | 207 967 (1993) Finlands 9:e största län sett till folkmängden. | |
Befolkningstäthet | 12,7 invånare/km² | |
Siste landshövding | Juhani Kortesalmi | |
Karta som visar läget för S:t Michels län
|
S:t Michels län (finska: Mikkelin lääni) var ett län i östra Finland, som grundades 1831 ursprungligen med Heinola som residensstad, men sedan 1840-talet baserat i S:t Michel. 1960 överfördes en del av länet till det nybildade Mellersta Finlands län. I samband med länsreformen 1997 blev det en del av Östra Finlands län den 1 september 1997.
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Kommunerna Joutsa, Leivonmäki och Luhango, omfattande totalt 1 047,2 km² land, överfördes 1 mars 1960 till nybildade Mellersta Finlands län.[1]