I dagens värld har Rödsvingel blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Med tiden har Rödsvingel fått en större betydelse inom olika områden, från vetenskap, teknik, politik, till kultur och underhållning. Den här artikeln syftar till att i detalj och kritiskt utforska olika aspekter relaterade till Rödsvingel, för att ge läsaren en bred och berikande vision av detta ämne. Genom en djup och rigorös analys försöker vi belysa olika aspekter av Rödsvingel, och ta upp dess implikationer, utveckling och återverkningar på det nuvarande samhället.
Rödsvingel | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Släkte | Svinglar Festuca |
Art | Rödsvingel F. rubra |
Vetenskapligt namn | |
§ Festuca rubra | |
Auktor | Carl von Linné |
![]() |
Rödsvingel (Festuca rubra) är en ört tillhörande familjen gräs.
Utseendet varierar mycket ifrån exemplar till exemplar samt även beroende på var exemplaret växer. Man skiljer ofta ut flera underarter, varav vanlig rödsvingel är den helt dominerande formen i hela Norden.
Rödsvingel är en av de viktigare gräsarterna för anläggning av gräsmattor. Den fördrar sämre näringsmässiga och klimatiska förhållanden än vissa av de andra mattgräsen. För gräsmattor används särskilda förädlade sorter framtagna för bland annat lägre årstillväxt. Dessa sorter indelas i tre huvudgrupper, tätväxande, sorter med korta sidoskott och sorter med långa sidoskott. De olika grupperna skiljer sig från varandra åtminstone delvis i fråga om ploiditet.
Underarten vanlig rödsvingel (Festuca rubra ssp. rubra) är den absolut vanligast förekommande underarten. Den är mycket vanlig i hela Norden. Den blommar mellan juni och juli och har en 5 till 15 centimeter lång vippa med rödaktig ton. Plantan blir totalt omkring 25 till 80 centimeter hög.
Artepitetet rubra kommer av det latinska ordet ruber som betyder röd och åsyftar vippans färgton. Arten har tidigare även klassificerats som Festuca cryophila, Festuca prolifera, Festuca richardsonii samt Festuca nigrescens.