I den här artikeln kommer ämnet Rytterne socken att tas upp, som har varit föremål för studier och intresse inom olika områden genom åren. Rytterne socken är ett ämne som har väckt kontroverser och debatt, på grund av dess inverkan och inflytande på olika aspekter av samhället. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har föreslagits avseende Rytterne socken att undersökas, för att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne. Likaså kommer de implikationer och konsekvenser som Rytterne socken har haft i olika sammanhang att utforskas, liksom de möjliga sätten att ta itu med och lösa de utmaningar det innebär. Genom kritisk reflektion och rigorös analys kommer vi att söka bidra till förståelsen och kunskapen om Rytterne socken, med syftet att berika debatten och främja en berikande och konstruktiv vision om detta ämne.
Rytterne socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Härad | Snevringe härad |
Kommun | Västerås kommun |
Bildad | 1818 |
Area | 60 kvadratkilometer |
Upphov till | Rytterne landskommun Rytterne församling |
Motsvarar | Rytterne distrikt |
Tingslag | Snevringe tingslag |
Karta | |
Rytterne sockens läge i Västmanlands län. | |
Koordinater | 59°29′46″N 16°20′57″Ö / 59.49611111°N 16.34916667°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2314 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Rytterne distrikt |
Redigera Wikidata |
Rytterne socken i Västmanland ingick i Snevringe härad, ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Rytterne distrikt.
Socknens areal är 59,76 kvadratkilometer, varav 59,43 land. År 2000 fanns här 2 085 invånare. Tätorten Tidö-Lindö, en del av tätorten Kvicksund, herresätena Tidö, Vikhus och Fiholm samt sockenkyrkan Rytterne kyrka ligger i socknen.
Socknen var före 1818 uppdelad i två, Lilla Rytterne socken och Stora Rytterne socken, som båda hade medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rytterne församling och för de borgerliga frågorna till Rytterne landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Kolbäcks landskommun som upplöstes 1971, då denna del uppgick i Västerås kommun.
1 januari 2016 inrättades distriktet Rytterne, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Snevringe härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Västerås kompani.
Rytterne socken ligger sydväst om Västerås öster med Strömsholmsåsen (Hornsåsen) i väster till sydspetsen av den numera landfasta Nyckelön. Socknen som omges av Mälarfjärdarna Asköfjärden, Blacken, Galten och Freden med öar som den skogiga Skutterön. Socknen är mest öppen slättbygd på Mälarslätten.
På Nyckelön ligger norra delen av tätorten Kvicksund. Sundet avgränsar församlingen mot Södermanland, och Tumbo socken. Socknen genomkorsas av riksväg 56.
Bronsåldern representeras av spridda gravar. Från järnåldern finns 18 gravfält. Ett stort gravfält vid Horn har använts mycket länge. Det finns även fem fornborgar med kraftiga vallar. Ruiner av fasta hus från medeltiden finns vid Fiholm samt Vikhus.
Namnet (1304, Rytru) kan vara ett ursprungligt önamn vars tolkning är oklar.
Namnet skrevs mellan 1940 och 21 oktober 1960 Rytterns socken.
Befolkningsutvecklingen i Rytterne socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 947 | |||
1760 | 1 001 | |||
1769 | 1 116 | |||
1780 | 1 085 | |||
1790 | 1 156 | |||
1800 | 1 186 | |||
1810 | 1 145 | |||
1820 | 1 187 | |||
1830 | 1 178 | |||
1840 | 1 254 | |||
1850 | 1 254 | |||
1860 | 1 235 | |||
1870 | 1 363 | |||
1880 | 1 453 | |||
1890 | 1 379 | |||
1900 | 1 399 | |||
1910 | 1 330 | |||
1920 | 1 323 | |||
1930 | 1 308 | |||
1940 | 1 196 | |||
1950 | 1 108 | |||
1960 | 1 017 | |||
1970 | 779 | |||
1980 | 1 124 | |||
1990 | 1 557 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet |