I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet 829 Academia ur olika perspektiv och med ett multidisciplinärt förhållningssätt. Vi kommer att analysera dess inverkan på samhället, dess relevans idag och dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka de olika åsikter och teorier som finns kring 829 Academia, samt dess inflytande inom olika områden, såsom kultur, politik, ekonomi och teknik. Genom denna omfattande analys hoppas vi kunna ge en heltäckande och detaljerad bild av 829 Academia, med syftet att berika kunskap och uppmuntra debatt kring detta ämne.
829 Academia | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 augusti 1916 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 829 Academia |
Alternativnamn | 1916 ZY, 1958 XU, A914 DA[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 27 juni 2015 | |
Aphelium | 2,83806263 AU |
Perihelium | 2,32147348 AU |
Halv storaxel | 2,57976806 AU |
Excentricitet | 0,10012318 |
Siderisk omloppstid | 1513,455 dygn (4,14 år) |
Medelomloppshastighet | 0,237866391 |
Medelanomali | 258,11726° |
Inklination | 8,283903° |
Longitud för uppstigande nod | 352,50591° |
Periheliumargument | 41,27263° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 43,76 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,89 h |
Albedo | 0,0484 |
Absolut magnitud (H) | 11,0[2] |
829 Academia eller 1916 ZY[2] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 25 augusti 1916 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeizobservatoriet på Krim.[3] En oberoende upptäckt gjordes av den tyske astronomen Max Wolf. Asteroiden namngavs senare efter Vetenskapsakademin i Sankt Petersburg, inför dess 200-årsfirande.[1]
Academia senaste periheliepassage skedde den 23 oktober 2020[4]. Dess rotationstid har beräknats till 7,89 timmar[2]
|