Rotsopp
I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Rotsopp. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att utforska alla relevanta aspekter relaterade till detta ämne. Från dess inverkan på samhället till dess återverkningar på populärkulturen, kommer vi att ta upp varje detalj för att erbjuda en komplett och objektiv vision. Genom ett analytiskt och deskriptivt förhållningssätt kommer vi att fördjupa oss i betydelsen av Rotsopp i olika sammanhang, och lyfta fram dess relevans i samtida värld. Utan tvekan är Rotsopp ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i den här artikeln. Följ med oss på denna upptäckts- och inspirationsresa om Rotsopp.
| Rotsopp Status i Sverige: Nära hotad[1] Status i Finland: Starkt hotad[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Boletales |
| Familj | Boletaceae |
| Släkte | Caloboletus |
| Art | Rotsopp C. radicans |
| Vetenskapligt namn | |
| § Caloboletus radicans | |
| Auktor | (Pers.) Vizzini 2014 |
| Synonymer | |
|
Boletus radicans Pers. 1801 | |
|
Den mykologiska karaktären hos rotsopp: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
| ||||||||
Rotsopp (Caloboletus radicans)[3][4] är en sopp som tillhör familjen Boletaceae.
Förekomst
Rotsopp förekommer spridd i Europa och Nordafrika. Den är kalkgynnad och förekommer i ädellövskogar och i parker, samt på lövängar och betesmarker där den bildar ektomykorrhiza med ekar, bokar, avenbok och lindar. I Norden förekommer denna värmekrävande art i Danmark, Sverige (sällsynt upp till Uppland) och några lokaler i sydligaste Finland. Den är rödlistad som nära hotad i Sverige och Finland[5].
Kännetecken
Rotsopp är en kraftig svamp och den som ung ljusgråa, med åldern brunare och ofta uppsprickande, länge halvklotformiga hatten kan bli upp till 20 cm i diameter. Porerna är små och gula, med tiden olivtonade, blånande vid tryck. Foten är kraftig, ofta klubblik och ofta rotlikt tillpetsad, gulfärgad och i övre delen vanligen ljust nätådrig. Köttet smakar bittert (på grund av seskviterpener[6]) och blånar i snitt. Svampen är giftig och kan orsaka allvarliga magbesvär.[7]
-
Unga ljusgrå kullriga hattar misstas lätt för stenbumlingar i gräset. -
Foten är kraftig, ibland klubbformad, och gul. -
-
Köttet blånar i snitt och porerna är citrongula. -
Hatten blir brunaktig och spricker ofta upp när den åldras.
Taxonomi
Rotsopp beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon 1801 som beskrevs som Boletus radicans.[8] Av molekylärfylogenetiska skäl fördes den 2014 över till det nybildade släktet Caloboletus av Alfredo Vizzini.[9] Artepitetet radicans betyder "rotslående"[10], från radix, "rot".
Referenser
- Boris Assyov, Boletus radicans. På Boletales, com.
- Rotsopp på Artdatabanken.
- ^ ”Rödlistning 2020 av rotsopp”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Caloboletus-radicans-159. Läst 20 mars 2022.
- ^ Tea von Bonsdorff (2019). ”Finsk rödlistning av rotsopp – Caloboletus radicans” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.72564. Läst 22 mars 2022.
- ^ Caloboletus radicans på Species Fungorum.
- ^ Rotsopp på Dyntaxa
- ^ Rotsopp på Laji.fi
- ^ Peter Spiteller, 2015, Chemical Ecology of Fungi, Natural Product Reports 32:7, sid.5.
- ^ Katharina M. Schenk-Jaeger, Christine Rauber-Lüthy, Michael Bodmer, Hugo Kupferschmidt, Gerd A. Kullak-Ublick, Alessandro Ceschi, 2012, Mushroom poisoning: A study on circumstances of exposure and patterns of toxicity, European Journal of Internal Medicine. 23:4, sid. e85-e91.
- ^ C.H. Persoon, 1801, Synopsis methodica fungorum vol. 2, Göttingen, sid. 507.
- ^ Alfredo Vizzini, 2014, Nomenclatural novelties, Index Fungorum 146.
- ^ Erik Wikén, 1951, Latin för botanister och zoologer, Gleerups, sid. 50.
Wikimedia Commons har media som rör Rotsopp.
