Risto Ryti
Ämnet Risto Ryti är av stor betydelse i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess relevans i historien eller dess påverkan på mänsklig utveckling, väcker Risto Ryti mångas intresse och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Risto Ryti på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid, dess inverkan på olika områden och dess relevans idag. Genom ett detaljerat och uttömmande tillvägagångssätt hoppas vi kunna erbjuda en komplett och berikande översikt av Risto Ryti, så att våra läsare bättre kan förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.
| Risto Ryti | |
 | |
| Tid i befattningen 19 december 1940–4 augusti 1944 | |
| Statsminister | |
|---|---|
| Företrädare | Kyösti Kallio |
| Efterträdare | Gustaf Mannerheim |
| Tid i befattningen 1 december 1939–19 december 1940 | |
| President | Kyösti Kallio |
| Företrädare | Aimo Cajander |
| Efterträdare | Johan Wilhelm Rangell |
| Född | 3 februari 1889 Vittis, Finland |
| Död | 25 oktober 1956 (67 år) Helsingfors, Finland |
| Gravplats | Sandudds begravningsplats |
| Politiskt parti | Framstegspartiet |
Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
Biografi
Ryti bedrev studier i juridik 1906–1909 och etablerade sig som advokat i Raumo 1909. Finansmannen Alfred Kordelin blev en av hans klienter, och Ryti och Kordelin blev kompanjoner som tillsammans genomförde flera affärer. Ryti kompletterade sina studier med juris kandidatexamen (licentiatexamen) 1912, och var från 1914 verksam i Helsingfors.
Risto Ryti engagerade sig politiskt och invaldes 1919 i riksdagen för framstegspartiet. Han blev där ordförande i lagutskottet och i statsutskottet. Under Vennolas regering var han finansminister 1921–1922 och i Kallios 1922–1924. Därefter var han ordförande i Finlands banks direktion.
Ryti utsågs till statsminister efter Sovjetunionens anfall på Finland 1939. Han valdes till republikens president den 19 december 1940 efter att Kyösti Kallio blivit varaktigt sjuk och kom att vara president till fortsättningskrigets slut 1944.
Risto Ryti skrev 1944 under den så kallade Ryti-Ribbentrop-pakten, enligt vilket Finland i slutet av fortsättningskriget lovade att inte sluta en separatfred med Sovjetunionen, utan Tysklands välsignelse. Mot detta löfte fick Finland krigsmaterial i utbyte. På detta sätt kunde Finland stabilisera fronten samt stärka sin ställning inför kommande fredsförhandlingar. Efter att ha skrivit under pakten, som Ryti såg som helt nödvändig, blev han sjukskriven under en tid. Han avgick kort därefter från presidentposten av hälsoskäl och när det stod klart att man kunde nå ett vapenstillestånd med Sovjetunionen utan att hela Finland skulle ockuperas. Genom att Ryti personligen skrivit under avtalet (utan att involvera riksdagen) så var Finland inte formellt bundet av avtalet efter hans avgång, och Finland kunde ta sig ur pakten med Tyskland. Efter fortsättningskrigets slut dömdes Ryti, efter sovjetiska påtryckningar, som krigsansvarig, till tio års tukthus.
Ryti benådades på grund av sjukdom 1949. Ryti utnämndes till hedersdoktor vid Helsingfors universitet (samma år som han avled), och rehabiliterades efter kalla krigets slut.
Ryti är ihågkommen genom ett abstrakt konstverk vid Mannerheimvägen i Helsingfors. Hans gravvård finns på Sandudds begravningsplats.
Familj
Risto Ryti ingick 1916 äktenskap med Gerda Serlachius och var far till professorerna Henrik och Niilo Ryti samt läkaren Eva Saxén.
Utmärkelser
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1922
Storriddare med stjärna av Isländska falkorden, 16 juli 1928
Knight Commander av Victoriaorden, 27 november 1934
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 10 december 1936
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 30 januari 1937
Frihetskorsets storkors, 6 juli 1940- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, 21 december 1940
Storkors av Kungariket Ungerns förtjänstorden, 18 februari 1942
Grand Cross of the Order of the German Eagle in Gold, 20 april 1942
Storkors av Carol I-orden, 15 maj 1942
Kung Zvonimirs kronorden, 4 juli 1942
Storkorset av Finlands Lejons orden, 28 september 1942
Stora ordensbandet av Krysantemumorden, 3 december 1942
Civilförtjänstorden (Bulgarien)
Storofficer av Oranien-Nassauorden
Vinterkrigets minnesmedalj
_-_Commander_Grand_Cross_BAR.png){kind=small}
_GCross_BAR.svg){kind=small}
Referenser
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 11 maj 2024.
- ^ Martti Turtola (2011). ”Ryti, Risto”. Biografiskt lexikon för Finland. https://www.blf.fi/artikel.php?id=630. Läst 28 juli 2023.
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/ryti/ läst 2023-12-23
- ^ Staffan Bruun i Hufvudstadsbladet: "Ryti lurade Hitler, dömdes för kriget", 10.02.2017, läst 2023-12-20
- ^ https://www.hamhelsinki.fi/sv/sculptures/risto-rytis-minnesmarke/
- ^ s. 14, läs online, läst: 16 december 2022.
- ^ läs online, www.forseti.is , läst: 12 december 2022.
- ^ Juhani Suomi, Suomen Kuvalehti, 50, Otavamedia, 16 december 1967.
- ^ Royal Service : Volume II, 2001, s. 156, ISBN 978-1-903942-04-8.
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 489, ISBN 978-951-37-7005-1.
- ^ s. 157, läs online, läst: 16 december 2022.
- ^ Tom C. Bergroth, Vapaudenristin ritarikunta: Isänmaan puolesta, andra utgåvan, WSOY, 2014, s. 320, ISBN 978-951-0-40498-0.
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 488, ISBN 978-951-37-7005-1.
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 351, ISBN 978-952-222-847-5.
- ^ s. 5, läs online, läst: 16 december 2022.
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 353, ISBN 978-952-222-847-5.
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 328, ISBN 978-952-222-847-5.
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 491, ISBN 978-951-37-7005-1.
- ^ Vala ja velvoite: näkökulmia sotilasperinteeseen III, 2015, s. 109, ISBN 978-951-98561-3-1.
- ^ Kuka kukin on (Aikalaiskirja) : Who's who in Finland, Otava, 1954, s. 728.
- ^ Numismaatikko, vol. 58, 2, Suomen Numismaatikkoliitto, 2022, s. 92.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Risto Ryti.- ”Ryti, Risto”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4136-1416928956742
| |||||||
.svg){kind=small}
|