I dagens artikel ska vi prata om Rioni, ett ämne som fått stor betydelse de senaste åren. Rioni är ett koncept som har skapat debatt och kontroverser inom olika områden, från politik till teknik, inklusive kultur och samhälle i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rioni, analysera dess inverkan på våra dagliga liv och reflektera över dess relevans i dagens värld. Oavsett vad du tycker om Rioni, inbjuder vi dig att fortsätta läsa för att utöka din kunskap om detta ämne som är så relevant idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rioni (რიონი) | |
Vattendrag | |
Land | ![]() |
---|---|
Regioner | Ratja-Letjchumi och Nedre Svanetien, Megrelien-Övre Svanetien, Imeretien, Gurien |
Bifloder | |
- vänster | Dzjedzjora, Qvirila, Chanistsqali |
- höger | Ladzjanura, Tschenistsqali |
Koordinater | 42°11′58″N 41°52′04″Ö / 42.19953°N 41.86787°Ö |
Mynning | Svarta havet |
Tidszon | GST (UTC+4) |
Geonames | 612312 |
Läge i Georgien
|
Rioni (georgiska: რიონი) är den viktigaste floden i västra Georgien. Den har sin källa i bergskedjan Kaukasus i Ratjaområdet och flyter västerut till Svarta havet, som den flyter ut i norr om staden Poti. Staden Kutaisi, förr huvudstad i antikens Kolchis, ligger vid floden.
Rioni kallades Fasis eller Phasis av antikens greker. Den nämndes första gången av Hesiodos i hans Theogonin (l.340). Senare författare som Apollonios Rhodios (Argonautika 2.12.61), Vergilius (Georgica 4.367) och Aelius Aristides (Ad Romam 82) ansåg att den var den östra gränsen för de farbara haven.
I Imeretien passerar Rioni Gumatireservoaren innan den flyter genom Kutaisi och därefter passerar genom Vartsichereservoaren, där Qvirila och Chanistsqali ansluter som vänsterbifloder.
|