I dagens värld har Rinna socken fått betydande relevans. Både i det dagliga livet och inom olika yrkesområden har Rinna socken genererat en betydande inverkan. Denna trend har väckt intresset hos både experter och fans, som försöker bättre förstå dess inflytande och räckvidd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rinna socken, från dess ursprung och utveckling till dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom en detaljerad analys vill vi erbjuda en heltäckande bild av Rinna socken och dess inverkan på dagens samhälle.
Rinna socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Östergötland |
Härad | Göstrings härad |
Kommun | Boxholms kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 81 kvadratkilometer |
Upphov till | Rinna landskommun Rinna församling |
Motsvarar | Rinna distrikt |
Tingslag | Folkungabygdens domsagas tingslag (–) Lysings och Göstrings tingslag (–) Göstrings tingslag (–) |
Karta | |
Rinna sockens läge i Östergötlands län. | |
Koordinater | 58°17′07″N 14°57′31″Ö / 58.28527778°N 14.95861111°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0478 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Rinna distrikt |
Redigera Wikidata |
Rinna socken i Östergötland ingick i Göstrings härad, ingår sedan 1971 i Boxholms kommun och motsvarar från 2016 Rinna distrikt.
Socknens areal är 80,91 kvadratkilometer, varav 78,80 land.[1] År 2000 fanns här 369 invånare.[2] Kyrkbyn Rinna med sockenkyrkan Rinna kyrka ligger i denna socken.
Rinna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rinna församling och för de borgerliga frågorna till Rinna landskommun. 1905 överfördes vissa hemman till Trehörna socken. Landskommunen inkorporerades 1952 i Folkunga landskommun och ingår sedan 1971 i Boxholm kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Boxholms församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Rinna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härader. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Ombergs kompani och Andra livgrenadjärregementet, Skenninge kompani.[4]
Rinna socken ligger sydväst om Mjölby, nordväst om Boxholm vid Lillån och Rinnasjön. Socknen består i norr av odlad slättbygd i ådalarna och i söder skogsbygd på Hålaveden.[5][6][1]
Särstads rote | Rinna rote | Gärdslätts rote | Lussebo rote | Sandkulla rote | Götryds rote |
---|---|---|---|---|---|
Ljuna | Helgslätt | Gärdslätt | Hammarskog | Linåsen | Skvalbäcken |
Jordsfälla | Brusarp | Torpa | Smedstorp | Långsten | |
Särstad | Rinna | Slätten | Höghult | Björnarp | |
Kärrbetorp | Ljungtorp | Laggaretorp | Långeberg | ||
Abbatorp | Stenstorp | Stortorp | Sandkulla | ||
Kimme | Lussebo | Mossebo | |||
Lycke | Guldkistan | Nyarp | |||
Skräppe | Bråten | ||||
Ermetorp | Kivarp | ||||
Ricklehag | Årstorp | ||||
Rannebo | |||||
Stekstorp | |||||
Dinkarp | |||||
Sillekullen | |||||
Granstorp | |||||
Krokebo |
Kända från socknen är gravrösen med stensättningar från bronsåldern samt gravfält och stensträngar från järnåldern. En runristning är känd.[5][6][7][8]
Namnet (1382 Rinna) kommer från kyrkbyn. Det kan tolkas som innehållande rind(e), 'jordrygg, hög bank' eller som ett äldre namn rinna på Rinnasjön.[9]
Befolkningsutvecklingen i Rinna socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 967 | |||
1760 | 987 | |||
1769 | 1 055 | |||
1780 | 990 | |||
1790 | 1 083 | |||
1800 | 1 033 | |||
1810 | 1 165 | |||
1820 | 1 270 | |||
1830 | 1 390 | |||
1840 | 1 396 | |||
1850 | 1 524 | |||
1860 | 1 598 | |||
1870 | 1 613 | |||
1880 | 1 635 | |||
1890 | 1 488 | |||
1900 | 1 316 | |||
1910 | 1 113 | |||
1920 | 1 128 | |||
1930 | 1 090 | |||
1940 | 967 | |||
1950 | 783 | |||
1960 | 597 | |||
1970 | 402 | |||
1980 | 357 | |||
1990 | 376 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |