Idag är Rijekas karneval ett ämne som har blivit allt mer aktuellt i vårt samhälle. Det har blivit en intressant plats för människor i alla åldrar och över hela världen. Dess inverkan kan observeras inom olika områden av det dagliga livet, från politik och ekonomi, till kultur och underhållning. Rijekas karneval har väckt passionerade debatter och genererat olika åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rijekas karneval, från dess ursprung till dess inflytande idag, såväl som möjliga framtidsscenarier som kan uppstå som ett resultat av dess utveckling.
Rijekas karneval | |
![]() Huvudgatan Korzo utsmyckad inför karnevalen 2008. | |
Tidpunkt | Mellan januari och februari |
---|---|
Plats | Rijeka, ![]() |
Aktiva år | 1982- |
Webbplats | www.ri-karneval.com.hr |
Rijekas karneval (kroatiska: Riječki karneval) är en årligen återkommande karneval i Rijeka i Kroatien. Det är den största karnevalen i Kroatien och med över 10 000 deltagare och 100 000 åskådare (2001) hör karnevalen till en av de största i Europa.[1] Karnevalen, som har en internationell karaktär med deltagare och besökare från hela världen, hålls årligen innan påskfastan och passerar huvudgatan Korzo.
Karnevalstraditionen i Rijekaområdet har gamla anor. Redan för ett århundrade sedan anordnades karnevaler och karnevalsbaler med deltagare från den österrikiska och ungerska aristokratin, tyska baroner, grevar och grevinnor från hela Europa.[1] 1982 återupptogs denna tradition och har sedan dess vuxit till en av de större karnevalerna i Europa.
Rijekas karneval omfattar flera attraktioner. Under öppningsceremonin lämnar Rijekas borgmästare symboliskt över nycklarna till staden till Meštar Toni ("Mäster Toni"). Han övertar då symboliskt rollen som borgmästare under festligheterna. Övriga moment omfattar bland annat utnämnandet av "karnevalens drottning", karnevalsbalen i Guvernörspalatset, barnkarnevalen, fester, konserter, utställningar och sportevenemang. Huvudnumret är dock karnevalsparaden då maskerade deltagare paraderar genom stadens centrala delar. Ett stående inslag är klockringarna (zvončari) som deltar i paraden som hålls den sista söndagen innan askonsdagen.