Ricarda Huch

I dagens värld har Ricarda Huch blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både på ett personligt och professionellt plan är inflytandet av Ricarda Huch obestridligt och dess inverkan märks i flera aspekter av vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Ricarda Huch fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum av Ricarda Huch, utforska dess historia, dess nuvarande betydelse och dess möjliga utveckling inom en snar framtid.

Ricarda Huch
FöddRicarda Octavia Huch
18 juli 1864[1][2][3]
Braunschweig[4]
Död17 november 1947[4][1][3] (83 år)
Schönberg[5], Tyskland
BegravdHauptfriedhof Frankfurt
Andra namnRichard Hugo[6] och Ռիչարդ Հյուգո
Medborgare iTyskland och Schweiz[5]
Utbildad vidZürichs universitet
SysselsättningFörfattare[7], dramatiker, filosof, musiker[5], bibliotekarie, historiker, poet, librettist[5]
MakeErmanno Ceconi
(g. 1898–1906)[5]
Richard Huch
(g. 1907–1911)[5]
BarnMarietta Ceconi (f. 1899 och 1899)
FöräldrarRichard Huch
Emilie Huch
SläktingarRudolf Huch (syskon)[5]
Utmärkelser
Goethepriset (1931)
Wilhelm Raabe-priset (1944)[8]
Goethemedaljen för konst och vetenskap
Hedersdoktor vid Jenas universitet
Redigera Wikidata
Ricarda Huch. Foto: Wanda von Debschitz-Kunowski
(Menschen der Zeit, Königstein im Taunus, 1930, Abb. 83).

Ricarda Huch, född Huch den 18 juli 1864 i Braunschweig, Niedersachsen, död 17 november 1947 i Schönberg im Taunus, idag en stadsdel i Kronberg im Taunus, Hessen, var en tysk författare, filosof och historiker. Hon var syster till Rudolf Huch och kusin till Friedrich Huch.

Ricarda Huch studerade vid universitet och arbetade därefter som bibliotekarie och lärare.

Ricarda Huch har skrivit lyrik (Gesammelte Gedichte, 1929), dramatik (Evoë, 1892 och Der Bundesschwur, 1900) och romaner (Errinnerungen von Ludolf Ursleu dem Jüngeren 1893 och Von den Königen und der Krone 1903). Som litteraturhistoriker gjorde hon en betydande insats med Blütezeit der Romantik (1899) och Ausbreitung und Verfall der Romantik (1902).

Strävandet efter en ny typ av historisk roman kulminerade i Der grosse Krieg in Deutschland (3 band, 1914). Som ytterligare exempel på Huchs mångsidighet märks kriminalromanen Der Fall Deruga (1917) samt den satiriska framtidsromanen Der wiedererstandene Christus (1926).

I övrigt skrev Huch under 1910- och 1920-talen främst historiska, filosofiska och teologiska arbeten såsom Das Risorgimento (1908), Wallenstein (1915), Luthers Glaube (1916), Der Sinn der heiligen Schrift (1919), Michael Bakunin und die Anarchie (1923), Freiherr von Stein (1925), Im alten Reich (2 band, 1927-29) samt Alte und neue Götter (1930).[9]

Ricarda Huchs romaner behandlar psykologiska problem och den mänskliga viljans kamp mot själslivets okända krafter. Hon har också skrivit historiska skildringar av trettioåriga kriget och Garibaldis Italien i impressionistisk stil.

Ricarda Huch var 1898–1906 gift med den italienske läkaren E. Ceconi och senare med sin kusin advokaten Richard Huch. Hon var från 1929 bosatt i Berlin.

Verk översatta till svenska

  • Ludolf Ursleu den yngres krönika (roman) (översättning Kerstin Måås, Geber, 1903) (Erinnerungen von Ludolf Ursleu dem Jüngeren, 1893)
  • Från Triumfgatan: lifsbilder (översättning Kerstin Måås, Geber, 1904) (Aus der Triumphgasse. Lebensskizzen 1901)
  • Från forna ofredsdagar: historisk berättelse från trettioåriga krigets tid (översättning Hugo Hultenberg, Lindblad, 1915-1917) (Der grosse Krieg in Deutschland, 3 band, 1914)
  • Fallet Deruga (roman (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1917) (Der Fall Deruga 1917)
  • Luthers tro: brev till en vän (översättning Carl Dymling, Lindblad, 1917) (Luthers Glaube: Briefe an einen Freund, 1916)
  • Vita nätter (översättning Asta Wickman, Tiden, 1957) (Weisse Nächte 1943)
  • Skyddsängeln: en brevberättelse (översättning Madeleine Gustafsson, Norstedt, 1989) (Der letzte Sommer, 1910)

Filmatisering

Romanen Der letzte Sommer filmatiserades som Skyddsängeln 1990 av Suzanne Osten.

Priser och utmärkelser

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6fj3x0p, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Huch,_Ricarda, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 260371, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хух Рикарда”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118554190, läst: 1 oktober 2024.
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000603066, läst: 30 augusti 2020.
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  8. ^ läs online, www.literaturpreisgewinner.de , läst: 20 juli 2021.
  9. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 392.
  10. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (879) Ricarda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 79. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_880. Läst 23 januari 2021 
  11. ^ ”Minor Planet Center 8847 Huch” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8847. Läst 23 januari 2021. 

Externa länkar


Auktoritetsdata