Idag går vi in i den fascinerande världen av Rhizosfär, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Rhizosfär varit föremål för studier, debatt och beundran. Med ett arv som sträcker sig över århundraden har Rhizosfär satt en outplånlig prägel på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska historien, betydelsen och återverkningarna av Rhizosfär, vilket ger en djupare inblick i ett ämne som fortsätter att generera intresse och inspiration idag.
Rhizosfär eller rotzon[1] kallas jordskiktet närmast runt växters rötter som kännetecknas av hög mikrobiell aktivitet. I rhizosfären möts växt, mark och mikroorganismer och utbyte av näringsämnen sker. Växten påverkar miljön i rhizosfären genom utsöndring av rotexudat och avlagring av döda rotceller.[2] Näringstillgången är därför högre än i den omgivande marken vilket gynnar antalet mikroorganismer. En stor mångfald av olika bakterier, svampar, och protister lever i rhizosfären och kallas sammantaget för rhizosfärmikrobiom.[3] Mikroorganismerna interagerar i olika grad med växten. Vissa mikroorganismer har utvecklat ett symbiotiskt förhållande till växten, detta gäller till exempel mykorrhiza-svampar och kvävefixerande bakterier. Andra är skadegörare och kan attackera växters rötter men många rotlevande mikroorganismer kan också skydda växten från angrepp och stimulera tillväxt.[4]