Residens

I dagens värld är Residens ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på människors dagliga liv eller dess betydelse i historien, är Residens ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. Genom den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna som Residens omfattar, från dess ursprung till dess implikationer i den moderna världen. Vi kommer att upptäcka hur Residens har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka våra liv idag. Utan tvekan är Residens ett ämne som fortsätter att generera intresse och reflektion och genom denna artikel hoppas vi kunna belysa dess betydelse och relevans i dagens samhälle.

Residens är en bostad avsedd för officiellt tjänstebruk av statschef, regeringschef eller annan civil, militär eller kyrklig högre ämbetsman.[1] Inom diplomati avses särskilt ambassadörens tjänstebostad, som kan rymmas inom ambassadbyggnaden eller i en annan byggnad.[2]

Residens kan även avse tjänstebostad, ämbetsbyggnad och sätesort för en regional myndighetsutövare. I Sverige används residensstad för de orter där respektive läns länsstyrelse har sitt säte, medan residenset avser landshövdingens residensbostad.[3] I Kejsardömet Ryssland avsåg residens centrum för ett större förvaltningsområde såsom guvernementen, men också dess ämbetsbyggnad och styresmannens tjänstebostad. Under kejsardömet kunde även de båda huvudstäderna Sankt Petersburg och Moskva betecknas som residensstäder.[4]

Diplomati

I Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser finns särskilda regler för ambassadörens residens. Precis som själva ambassaden är även residenset skyddat genom exterritorialrätten.[2]

Praktiskt spelar residens även en roll för att hysa delar av ambassadens sociala och kulturella evenemang.

Kulturella residensvistelser

Inom kulturvärlden används begreppet residens eller residensvistelse (från engelskans residency) även då en kulturutövare eller grupp som en stipendieliknande hedersbetygelse inbjuds av en kulturverksamhet, kommun eller liknande att under en begränsad tid få gästboende och samverkan med värdverksamheten med betald arbetsro för att fördjupa sig eller utveckla nya projekt.

Inom Sverige och EU finns sedan 1990-talet även den speciella residensformen fristad, där kommuner eller liknande parter erbjuder något års skydd och arbetsro för i sina hemländer utsatta kulturutövare, så kallade fristadsförfattare etc, som en form av tillfällig asyl.

Exempel på residens

Brasilien

Danmark

Finland

Presidentens slott i Helsingfors.

Frankrike

Italien

Quirinalpalatset i Rom.

Nederländerna

Norge

Spanien

Storbritannien

10 Downing Street i London.

Sverige

Stockholms slott.

Tjeckien

Tyskland

USA

Vita huset med Marine One.

Vatikanstaten

Referenser