I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Köpenhamns stift, som har fått relevans på senare tid på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Köpenhamns stift har blivit ett ämne för debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt stort intresse för dess inflytande på det dagliga livet. I denna mening är det viktigt att noggrant analysera implikationerna av Köpenhamns stift, såväl som dess utveckling över tiden och dess framtida projektion. På så sätt försöker vi ge en heltäckande bild av Köpenhamns stift och tillhandahålla relevant information som gör att vi kan förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Köpenhamns stift | |
Inrättat | 1922 |
---|---|
Samfund | Danska folkkyrkan |
Biskopssäte | Köpenhamn, ![]() |
Domkyrka | Vor Frue Kirke |
Biskop | Peter Skov-Jakobsen |
Köpenhamns stift inrättades år 1922 då Själlands stift blev delat i två; Roskilde stift och Köpenhamns stift. Då Själlands stift existerade så bodde biskopen i Köpenhamn, men stiftets domkyrka var den i Roskilde. Köpenhamns stiftssäte är Vor Frue Kirke eller Köpenhamns domkyrka, vilken också är den danska kungafamiljens krönings- och dopkyrka.
Från reformationen 1536-1923 hade biskopen titeln 'biskop över Själlands stift' och hade sitt säte i Köpenhamn. Roskilde var dock fortsatt stiftets domkyrka. För en förteckning över biskopar före 1537, se därför Roskilde stift. Från 1923 utses åter egna biskopar i Roskilde stift. 1961 utbröts Helsingörs stift.
|