I den här artikeln kommer vi att utforska Repslagarmuseet på djupet, vilket är ett mycket relevant ämne idag. Repslagarmuseet är ett begrepp som har väckt stort intresse inom olika områden, från vetenskap till politik, inklusive kultur och samhälle i stort. Under de kommande raderna kommer vi att analysera de olika aspekterna av Repslagarmuseet, dess betydelse i den samtida världen och några av de kontroverser som kretsar kring den. Den här artikeln syftar till att belysa Repslagarmuseet och erbjuda en översikt som gör det möjligt för läsaren att bättre förstå dess omfattning och implikationer. Utan tvekan är Repslagarmuseet ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att studeras i detalj.
Repslgarmuseet | |
Repslageri | |
Repslagarmuseet i Älvängen.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Ale kommun |
Ort | Älvängen, Starrkärr 15:4 |
Adress | Tågvirkesgränd 3 |
Koordinater | 57°57′43.16″N 12°7′24.43″Ö / 57.9619889°N 12.1234528°Ö |
Kulturmärkning | |
Byggnadsminne | 22 april 1996 |
- Referens nr. | 21300000013708, RAÄ. |
Byggherre | P A Carlmarks repslageri |
Färdigställande | 1911–1918 |
Byggnadsmaterial | Trä, regelverk, locklistpanel |
Repslagarmuseet är ett industriminne i Älvängen i Ale kommun.
Repslagarmuseet grundades 1996. Anläggningen har en 300 meter lång fungerande repslagarbana som har använts till att tillverka tågvirket till ostindiefararen Götheborg.
Museet ligger i repslagarbanan som år 1911 flyttades till Älvängen från Åmål av företaget PAC, P A Carlmark.
Repslageriet i Älvängen utsågs 1995 till Årets industriminne av Svenska Industriminnesföreningen. Det drivs av Föreningen Bevara Repslagarbanan i Älvängen.
Repslagarbanan blev byggnadsminne enl. KML (Kulturmiljölagen) 1996.