René I av Neapel

I dagens värld är René I av Neapel ett ämne som har fått oöverträffad relevans. I decennier har René I av Neapel varit föremål för studier och intresse av akademiker, experter och yrkesmän från olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, kulturen, politiken och ekonomin, och genererat oändliga debatter och reflektioner kring dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av René I av Neapel, analysera dess utveckling över tid, dess nuvarande utmaningar och möjliga framtidsutsikter. Dessutom kommer vi att noggrant undersöka de olika tillvägagångssätt och åsikter som finns om René I av Neapel, i syfte att ge en fullständig och objektiv översikt över detta ämne som är så relevant idag.

René I av Neapel
Född16 januari 1409[1]
Angers[2]
Död10 juli 1480[2][3][4] (71 år)
Aix-en-Provence[2][5], Frankrike
BegravdAngers Cathedral
Medborgare iKungariket Frankrike[1]
SysselsättningMonark[1], poet[1], politiker
Befattning
Konge av Mallorca
Duke of Anjou
Pretender to the Aragonese throne
MakaJeanne de Laval[6]
Isabella I av Lothringen
(g. 1420–)[6][7][8]
BarnRené of Anjou[6]
John, Bastard of Anjou
Isabel of Anjou[6]
Johan II av Lothringen (f. 1425)[6]
Louis of Anjou, Marquis of Pont-à-Mousson (f. 1427)[6]
Yolande av Lothringen (f. 1428)[6]
Nicolas of Anjou (f. 1428)[6]
Margareta av Anjou (f. 1430)[6][5][7]
Charles of Anjou (f. 1431)[6]
Ann of Anjou (f. 1437)[6]
Blanche d'Anjou (f. 1438)
FöräldrarLudvig II av Anjou[2][7]
Jolanda av Aragonien[2][7]
SläktingarLudvig III av Anjou (syskon)[6]
Marie av Anjou (syskon)[6][7]
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

René I av Neapel, född 16 januari 1409 på slottet i Angers, död 10 juli 1480) i Aix-en-Provence, också känd som René av Anjou och den gode kung René (franska: Le bon roi René), var hertig av Anjou, greve av Provence (1434–1480), greve av Piemonte, hertig av Bar (1430–1480), hertig av Lothringen (1431–1453), kung av Neapel (1438–1442; titulär 1442–1480), titulär kung av Jerusalem (1438–1480) och av Aragonien (1466–1480) (inklusive Sicilien, Mallorca, Korsika).

Han var far till Margareta av Anjou, gift med kung Henrik VI av England och en nyckelfigur i Rosornas krig.

Biografi

Genom sitt gifte med Isabella I av Lothringen fick han vid hertig Karl II:s död 1431 rättsliga anspråk på detta hertigdöme. Men hertigen av Burgund tog parti för Renés rival, greven av Vaudemont. Det blev krig och René blev tillfångatagen av sina fiender. Vid konsiliet i Basel 1434 förklarade emellertid kejsaren honom för rättmätig arvtagare till Lothringen. I fängelset mottog han 1434 budet om sin äldre brors, Ludvig III:s död. Därför tillföll broderns land, Anjou och Provence, samt anspråk på Jerusalem, Neapel och Sicilien honom.

Efter drottning Johanna II av Neapels död 1435 erbjöds han Neapels krona. Hans hustru Isabella övertog tills vidare landets styrelse. Först 1438 anlände René själv, som frigivits 1437, till Neapel, men måste 1442 efter flera strider lämna det åt konung Alfons av Aragonien. Han slog sig då ned i Lothringen, men lämnade det snart åt sin äldste son, titulärhertigen Johan av Kalabrien, och flyttade till sitt land Anjou. 1467 kallades René till Aragoniens tron, ett slags arv från modern, Jolanda av Aragonien, men hans ovannämnde son kämpade förgäves om densamma med konung Johan II av Aragonien. Kung Ludvig XI berövade René 1473 Anjou, då han en gång för alla förlade sitt residens till Provence.

Referenser

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119215497, läs online och läs online, läst: 11 november 2019.
  2. ^ Charles Cawley, Medieval Lands : A prosopography of medieval European noble and royal families, läs onlineläs online.
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Rene-Itopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 248335, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Magnús Magnússon, Chambers Biographical Dictionary, W & R Chambers, 1990, ISBN 978-0-550-16041-6.
  6. ^ Charles Cawley, Medieval Lands : A prosopography of medieval European noble and royal families, s. http://fmg.ac/Projects/MedLands/ANJOU,%20MAINE.htm, läs online.
  7. ^ Kindred Britain, läs online.
  8. ^ The Peerage person-ID: p10292.htm#i102912, läst: 7 augusti 2020.
Företrädare:
Ludvig III av Anjou 		Greve av Provence
1434–1480 		Efterträdare:
Karl IV av Anjou
Företrädare:
Johanna II av Neapel 		Monark av Neapel
1435–1442 		Efterträdare:
Alfons V av Aragonien


Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Regent}}.