I dagens värld har Ragunda tingslag fått obestridlig relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, kulturen eller politiken har Ragunda tingslag blivit ett ständigt samtalsämne. Dess inflytande sträcker sig till alla aspekter av livet, genererar motstridiga åsikter och ständig debatt. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska vikten av Ragunda tingslag, analysera dess implikationer och dess roll i den samtida världen. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå hur Ragunda tingslag har format vår verklighet och vad dess framtida projektion är.
Ragunda tingslag tingslag | |
![]() Tingshuset i Ragunda | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Domsaga | Jämtlands östra domsaga (–) Norra Jämtlands domsaga (–) Jämtlands domsaga (–) |
Tingsplats | Ragunda |
Areal | 3 978 kvadratkilometer () |
Inrättad | 1741 |
Upphörd | 31 december 1947 |
Uppgått i | Jämtlands östra domsagas tingslag |
Läge | |
![]() Tingslaget i länet. | |
Koordinater | 63°03′30″N 16°24′10″Ö / 63.058381944444°N 16.402741944444°Ö |
Bestod av | |
Fors kommun (–) Ragunda landskommun (–) Borgvattnets landskommun (–) Håsjö landskommun (–) Hällesjö landskommun (–) Stuguns kommun (–) | |
Redigera Wikidata |
Ragunda tingslag var ett tingslag i Jämtlands län. Ragunda tingslag var Jämtlands östligaste tingslag. Det hade år 1931 en yta av 3 978 km² och hade då 15 092 invånare. Tingsställe var före 1897 Ragunda/Pålgård därefter stationssamhället Ragunda.
Ragunda tingslag bildades 1741. Tingslaget upphörde 1948 då verksamheten överfördes till Jämtlands östra domsagas tingslag.
Tingslaget ingick till 1812 i Jämtlands domsaga, mellan 1812 och 1879 Norra Jämtlands domsaga och från 1879 till Jämtlands östra domsaga.
Ragunda tingslag omfattade sex socknar:
|