Rödklöver

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Rödklöver. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Rödklöver varit föremål för studier, debatt och beundran av experter och entusiaster. Genom historien har Rödklöver spelat en avgörande roll inom olika områden, från vetenskap och teknik till konst och kultur. Vi kommer att lära oss om dess olika aspekter, analysera dess inflytande på samhället och reflektera över dess relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande resa genom Rödklöver och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Rödklöver
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteKlöversläktet
Trifolium
ArtRödklöver
T. pratense
Vetenskapligt namn
§ Trifolium pratense
AuktorL., 1753
Varieteter

Trifolium baeticum Boiss.
Trifolium sativum (Schreb.) Crome
Trifolium sativum ssp. praecox Bobrov

Synonymer

Trifolium borysthenicum Gruner
Trifolium bracteatum Schousb.
Trifolium lenkoranicum (Grossh.) Roskov
Trifolium pratense var. lenkoranicum Grossh.
Trifolium ukrainicum Opperman

Rödklöver (Trifolium pratense L.) är en flerårig ört. Den är den mest odlade ärtväxten i Sverige, där den har odlats sedan 1700-talet, och används som numera ensilerad vallväxt.

Rödklövern är delstatsblomma i Vermont, USA.

Beskrivning

Stjälken är rak och kan bli upp till fem dm hög. Den har tredelade blad och har oftast ljusare fläckar på småbladen. Blomhuvudena är runda med rödrosa eller ibland vit färg. De sitter oftast ensamma, men kan förekomma två och två.

Rödklöver blommar mellan juni och augusti.[1]

Importerat rödklöverfrö har ofta varit orent. Därför har närliggande arter rotats i närheten av den rena rödklövern. Dessa arter har bildat hybrider, som i sin tur beblandat sig med varandra. Detta har medfört att rödklöver finns i många varianter med snarlika utseende, svåra att särskilja.

Skogsklöver
Alpklöver

Förväxlingsarter

  • Skogsklöver, Trifolium medium L., 1759, 1761. Särskiljande drag är att den sprids med utlöpare, och därför förekommer i stora bestånd. Dess stjälk är krokig, och blomhuvudena skaftade. Stiplerna är smalare än hos rödklöver.
  • Alpklöver, Trifolium alpestre L., 1763 är sällsynt. Särskiljande drag är foder med tjugo nerver, smala småblad och oftast ogrenad stjälk.

Habitat och biotop

I Sverige odlas rödklöver, i hela Götaland och Svealand. Rödklöver växer på åkrar, ängar, stränder och i skogar. Jordmånen bör vara pH = 6,6 … 7,6.

Användning

I jordbruket har i Sverige rödklöver odlats som vallväxt sedan mitten på 1700-talet; mer allmänt sedan mitten på 1800-talet.

Numera skördas den och ensileras innan den blommar, vilket illa drabbat bl a klöverhumlan (Bombus distinguendus).

Rödklöver är den mest odlade ärtväxten i Sverige.[2]

På grund av rödklöverns höga proteininnehåll är den en eftertraktad vallgröda. Dessutom är den mycket vädertålig och dess rötter ger en gynnsam miljö till bakterier (Rhizobium trifolii)[3] vilka binder kväve ner i jordarna och således ökar näringstätheten för växterna.

Rödklövern är diploid men 1968 togs tetraploida varianter fram[4], dessa har ökad biomassa och är mer tåliga för väder och mot sjukdomar. Dessutom är tetraploida sorter mer mottagliga för självpollinering utan att öka risken för inavelsdepression[5].

Färska blommor och småskurna blad kan användas i sallader. Den välsmakande nektarn kan sugas ut från blomman.

Blommorna kan torkas och malas till mjöl. Detta har enligt Carl von Linné varit vanligt på Irland under nödår.

Odla rödklöver

Rödklöver i blomning

Det finns flera sorters rödklöver med olika utvecklingskurvor. Skillnaden ser man på blomningstiden. Det finns sena, medelsena och tidiga sorter. Men rödklövern överlever sällan mer än två till tre år i skördesystemet. Den drabbas även lätt av olika sjukdomar som rotröta och klöverröta. Timotej och rödklövern ska man helst odla tillsammans då de har liknande tillväxtrytm med stor tillväxt på våren och svagare återväxt. Genom att använda rödklöver i vallen så ökar proteininnehållet med hjälp av biologisk kvävefixering. Det är ett lönsamt sätt att öka proteininnehållet i djurfoder.

Rödklövern ställer inte så stora krav på jordmånen, men man bör undvika de torraste odlingslägena. Trots att rödklövern har en djup pålrot är det viktigt med bra vattenförsörjning när det börjar att blomma ut.

I södra Götaland fungerar tidiga sorter bra medan medelsena och sena sorter är bäst i de mellersta och norra delarna av Sverige där växtsäsongen är lite kortare.[2]

Namn

  • Släktnamnet Trifolium är latin och betyder tre blad.
  • Artepitetet pratense är också latin, och kommer från pratum, som betyder äng. Pratense betyder sålunda ”som växer på ängar”.[6]

Bygdemål

I svenska bygdemål förekommer bland annat följande benämningar:

Bilder

  • Blomma i närbild
    Blomma i närbild
  • Uppskuren Trifolium pratense ssp. pratense
    Uppskuren Trifolium pratense ssp. pratense
  • Blommor hos Trifolium pratense ssp. pratense Ett kännetecken är att den nedersta blomman är tydligt längre än de övriga
    Blommor hos Trifolium pratense ssp. pratense
    Ett kännetecken är att den nedersta blomman är tydligt längre än de övriga
  • Vissnad blomma
    Vissnad blomma
  • Vitblommande mutation, Trifolium pratense f. albiflorum. Detta är alltså inte en vitklöver
    Vitblommande mutation, Trifolium pratense f. albiflorum. Detta är alltså inte en vitklöver
  • Rödklöverblad
    Rödklöverblad
  • Vitklöver (Trifolium repens). Lägg märke till bladens utseende
    Vitklöver (Trifolium repens). Lägg märke till bladens utseende
  • Frön. Nordamerikanskt 10-centmynt som storlekjämförelse
    Frön. Nordamerikanskt 10-centmynt som storlekjämförelse
  • Sandhumla suger nektar på en rödklöver
    Sandhumla suger nektar på en rödklöver
  • Puktörneblåvingar parar sig på en rödklöver. Vingarnas undersidor syns. Hane till vänster; hona till höger.
    Puktörneblåvingar parar sig på en rödklöver. Vingarnas undersidor syns. Hane till vänster; hona till höger.
  • Blomdiagram
    Blomdiagram
  • Ryskt frimärke från 1995
    Ryskt frimärke från 1995

Referenser

  • Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.

Noter

  1. ^ ”Rödklöver”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kukkakasvit/rodklover-sv. Läst 7 maj 2015. 
  2. ^ ”Odling av Rödklöver”. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/vall/vallarter/rodklover.4.38653d251424e048bcd51b.html. Läst 7 maj 2015. 
  3. ^ Robinson, A. C. (1969). ”Host selection for effective Rhizobium trifolii by red clover and subterranean clover in the field” (på engelska). Australian Journal of Agricultural Research 20 (6): sid. 1053–1060. doi:10.1071/ar9691053. ISSN 1444-9838. https://www.publish.csiro.au/ar/ar9691053. Läst 24 september 2020. 
  4. ^ ELLERSTRÖM, S.; SJÖDIN, J. (2009-09-02). ”FREQUENCY AND VITALITY OF ANEUPLOIDS IN A POPULATION OF TETRAPLOID RED CLOVER”. Hereditas 55 (2-3): sid. 166–182. doi:10.1111/j.1601-5223.1966.tb02045.x. ISSN 0018-0661. http://dx.doi.org/10.1111/j.1601-5223.1966.tb02045.x. Läst 24 september 2020. 
  5. ^ Westgate, J. M. (1915). Red-clover seed production : pollination studies /. U.S. Dept. of Agriculture,. http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.108292. Läst 24 september 2020 
  6. ^ ”Den virtuella floran”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html. Läst 7 maj 2015. 
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 sida 244
  8. ^ Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran, Rödklöver 

Se även

Externa länkar