Psammomys
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Psammomys. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Psammomys spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka kultur, teknik och hur vi förhåller oss till varandra. Genom historien har Psammomys varit föremål för studier och debatt, genererat motstridiga åsikter och väckt nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen. Med den här artikeln kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Psammomys, analysera dess betydelse och konsekvenserna det har för våra dagliga liv.
| Psammomys | |
 Psammomys obesus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Ökenråttor Gerbillinae |
| Släkte | Psammomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Psammomys | |
| Auktor | Cretzschmar, 1828 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Psammomys är ett släkte i underfamiljen ökenråttor med två arter som förekommer i norra Afrika och västra Asien.
- Psammomys obesus lever i flera från varandra skilda regioner i norra Afrika och på Arabiska halvön, utbredningsområdet sträcker sig från Mauretanien till Saudiarabien och Syrien, den listas av IUCN som livskraftig (LC).
- Psammomys vexillaris hittas i Algeriet, Libyen och Tunisien, den listas med kunskapsbrist (DD).
Utseende
Arterna påminner om andra ökenråttor i utseende. Deras pälsfärg på ovansidan varierar mellan rödbrun, gulbrun eller sandfärgade. Buken och fötterna är mera gul. De når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 13 och 18,5 cm och en svanslängd av 11 till 15 cm.[3] Vikten för P. obesus ligger mellan 80 och 200 gram. Svansen har vid slutet en liten tofs. Differenser till släktet Meriones består i de korta avrundade öronen som bara blir 1 till 1,5 cm långa, samt i tändernas konstruktion.[3]
Ekologi
Dessa ökenråttor vistas i torra habitat som sandöknar, halvöknar, buskmarker, gräsmarker och klippiga områden. De bygger komplexa bon med flera tunnlar och kamrar. Psammomys sys ofta sittande på sina bakfötter vid boets ingång. Födan utgörs troligen av amarantväxter (Amaranthaceae).[3] Växterna innehåller ofta stora mängder salt som avlägsnas av dessa ökenråttor med hjälp av sina väl utvecklade njurar. Dessutom äter de odlade växter och de anses därför i delar av utbredningsområdet som skadedjur.[3]
Honor kan troligen para sig hela året. Dräktigheten varar under bra miljöförhållanden cirka 25 dagar och under dåliga tider ungefär 35 dagar. Per kull föds två till fem ungar som dias cirka tre veckor. Honor i laboratorium blev tidigast efter tre månader könsmogna.[3]
Referenser
Noter
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Psammomys” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Psammomys på IUCN:s rödlista, besökt 18 november 2012.
- ^ Nowak, R. M. (1999) sid. 1458
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker’s Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore/London 1999.
|