I världen av Prins Erik, hertig av Västmanland har det alltid funnits ett stort och varierat intresse. Oavsett om vi pratar om en persons liv, ett aktuellt ämne eller en historisk händelse har Prins Erik, hertig av Västmanland fångat många människors fantasi genom åren. I den här artikeln kommer vi att utforska Prins Erik, hertig av Västmanland på djupet och undersöka dess effekter, relevans och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Prins Erik, hertig av Västmanland lämnat en outplånlig prägel på världen, och det är viktigt att förstå dess betydelse för att uppskatta dess betydelse i våra dagliga liv.
Erik | |
---|---|
Hans Kunglig Höghet Erik, Prins av Sverige och Norge, hertig av Västmanland (från födseln) | |
![]() | |
Regeringstid | 29 april 1889 – 20 september 1918 |
Regeringstid | 29 april 1889 – 1905 |
Regeringstid | 29 april 1889 – 20 september 1918 |
Gemål | Ogift |
Barn | Inga barn |
Ätt | Bernadotte |
Far | Gustaf V |
Mor | Victoria av Baden |
Född | 20 april 1889![]() |
Död | 20 september 1918 (29 år)![]() |
Begravd | Riddarholmskyrkan |
![]() | |
![]() |
Erik Gustaf Ludvig Albert, född 20 april 1889 på Stockholms slott, död 20 september 1918 på Drottningholms slott, var prins av Sverige och Norge (från 1905 endast av Sverige) och hertig av Västmanland. Han var yngste son till Gustaf V och Victoria av Baden.
Erik var epileptiker och hade en måttlig intellektuell funktionsnedsättning, vilket kan ha orsakats av de starka mediciner mot lunginflammation som hans mor tog under graviditeten.[1] Han beskrivs som "ett ovanligt vackert barn, till läggning och lynne mycket snäll och älsklig, men alltifrån sin tidigaste barndom konstitutivt svag och sjuklig."[2]
Han levde på grund av sin sjukdom ett mycket tillbakadraget liv och var nästan aldrig med vid stora tillställningar. Han sägs ha varit mycket intresserad av musik och geografi, Gamla stans historia och läste ofta reseskildringar och genealogi. Han blev även i vuxen ålder "med mycken omsorg skött av sin plikttrogna vårdarinna fröken Louise Rinman",[2] som tidigare hade varit hans och hans bröders guvernant. Han uppges inte ha varit helt isolerad, utan hade några personliga vänner, bland dem riksdagsledamoten direktör Sven Lundberg i Helsingborg, och "höll med mycken trofasthet fast vid dessa".[2]
Som vuxen bodde Erik på gården Balingsholm i Huddinge socken[3] och från slutet av 1917 på Drottningholms slott, i väntan på att Haga slott skulle iordningställas som ny bostad åt honom. Innan de nödvändiga renoveringarna på Haga hade hunnit vidtagas avled Erik dock i spanska sjukan på Drottningholm.[1] Han ligger begravd i Riddarholmskyrkan.