I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Praktquetzal och utforska dess många aspekter. Från dess spännande ursprung till dess nuvarande återverkningar kommer vi att fördjupa oss i detta ämne för att reda ut dess hemligheter. Genom uttömmande analys och ett kritiskt förhållningssätt strävar vi efter att belysa Praktquetzal och erbjuda våra läsare en heltäckande och informerad bild av detta fascinerande område. Följ med oss på denna rundtur i Praktquetzal och upptäck allt bakom detta gåtfulla universum.
Praktquetzal Status i världen: Nära hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Trogoner Trogoniformes |
Familj | Trogoner Trogonidae |
Släkte | Pharomachrus |
Art | Praktquetzal P. mocinno |
Vetenskapligt namn | |
§ Pharomachrus mocinno | |
Auktor | de la Llave, 1832 |
Utbredning | |
![]() |
Praktquetzal[2] (Pharomachrus mocinno) är en fågel i familjen trogoner inom ordningen trogoner.[3]
Praktquetzal delas in i två distinkta underarter:[3]
Hanen av praktquetzal har under häckningstiden upp till 64 cm långa övre stjärttäckare.[4]
IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Arten är Guatemalas nationalfågel och återfinns i landets statsvapen och flagga samt har gett namn åt valutan i landet.[5][6]
Dess förlängda övre stjärttäckare var mycket eftertraktade av aztekerna och mayaindianer för ceremoniella syfte, då de ingår i den befjädrade ormen – Quetzalcóatl.[4]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar José Mariano Mociño y Losada (1757-1819), mexikansk botaniker och naturforskare.[7]