Politisk historia

I den här artikeln kommer vi att göra en detaljerad analys av Politisk historia, och utforska dess mest relevanta aspekter och dess inverkan på det nuvarande samhället. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Politisk historia spelat en grundläggande roll i olika sammanhang, och genererat debatter och kontroverser kring dess innebörd och implikationer. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess inflytande inom olika områden, såväl som dess relevans i människors dagliga liv. Det råder ingen tvekan om att Politisk historia har präglat ett före och efter i historien och lämnat en outplånlig prägel på kultur, politik, ekonomi och på många andra områden. Följ med oss ​​på denna resa för att upptäcka allt som Politisk historia har att erbjuda och hur det har format vår värld fram till denna dag.

Politisk historia är en indelning av ämnet historia som avser studiet av samhällets politiska ledning, makten om densamma samt dess fördelning.

Studier av historia vid universitet och högskolor brukar indelas av pedagogiska skäl in i fyra olika aspekter: politisk historia, socialhistoria, ekonomisk historia och kulturhistoria.

Politisk historia är studiet av den politiska makten i samhället, hur kampen om denna makt gått till, vem som innehaft den, och hur den fördelat sig. Denna inriktning var ända in på 1940-talet fullständigt dominerande bland historiker. Att man ägnar sig åt politisk historia innebär inte bara en inriktning av vad man anser relevant, utan detta får också följder i metodiken, samt vilken typ av källor man använder och hur man värderar dem. Stor vikt läggs vid att verifiera om källan är sanningsenlig eller inte, medan mycket mindre vikt läggs vid andra aspekter av källan. Stor vikt läggs vid källans berättande aspekt, mycket mindre på kvarleveaspekten.

Disciplinens förhållande till moderniteten

Att politik som kategori, uppkommit först med moderniteten är något som ger politiska historiker problem om de önskar att uttala sig om historiska epoker innan moderniteten. Det händer dock att politiska historiker exempelvis skriver om "politiken under medeltiden", något som i strikt mening alltså är helt fel, och något det är högst tveksamt om strikt politiska historiker bör ägna sig åt. Detta istället för att skriva om exempelvis maktkamper, feodalherrarnas inflytande över sina undersåtar, begynnande statsapparaters makt och så vidare.

Referenser

  1. ^ Gabriella Bjarne Larsson, red (2008). Forma Historia. Metodövningar.. Studentlitteratur. sid. 11. ISBN 978-91-44-01635-1 

Se även

De politiska idéernas historia