Källmaterial
Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Källmaterial, som är av yttersta vikt idag. Källmaterial är ett ämne som har väckt stort intresse inom olika områden, vare sig det är på det akademiska, vetenskapliga, sociala eller kulturella området. Genom historien har Källmaterial varit föremål för studier och debatt, genererat motstridiga åsikter och olika undersökningar som har utökat vår kunskap om detta ämne. I den meningen är det relevant att analysera de olika perspektiv som finns kring Källmaterial, samt vilka implikationer det har i dagens samhälle. Dessutom kommer de framsteg och utmaningar som Källmaterial för närvarande står inför att utforskas, såväl som möjliga lösningar och svar på de problem det väcker.
Källmaterial är skriftligt eller muntligt material som består av samtida vittnesbörd om ett visst förhållande.[1] Källmaterial är det material ur vilket information eller idéer härrör. Vid översättningar är källmaterialet den ursprungliga texten som ska översättas till andra språk.
Källmaterial brukar delas in i tre sorter: primära källor, sekundära källor och tertiära källor. Primärkälla är en term för de ursprungliga källmaterialen och kommer från den berörda tidsperioden och har inte filtrerats genom tolkning eller utvärdering. En sekundärkälla åberopar, kommenterar eller bygger vidare på primärkällor, även om skillnaden inte är glasklar. En tertiärkälla (eller tredjehandskälla) är en relativ term för källmaterial som består av information som är insamlad från primärkällor eller sekundärkällor.
Med källa menas inom journalistiken den person eller skrift etc. där vederbörande hämtar sin information. Inom pressetiken anses det viktigt att skydda sina källor, vilket stundom kan komma i konflikt med andra samhällsintressen. Att kritiskt granska källors påståenden (källkritik) är viktigt både för journalister och forskare.
Referenser
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Källmaterial (tryckår 1939)
| |||||||||||||
.png)