Politikåret 1939
I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska ämnet Politikåret 1939, en mycket relevant fråga som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Genom åren har Politikåret 1939 varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, vilket väckt ett genuint intresse för dess påverkan på samhället. Genom en uttömmande analys kommer vi att ta upp de olika perspektiven och argumenten relaterade till Politikåret 1939, i syfte att belysa detta mycket komplexa ämne. På samma sätt kommer vi att undersöka dess utveckling över tiden och dess inflytande på nuet, vilket ger läsaren en komplett och uppdaterad vision av Politikåret 1939.
| Politikåret 1939 | |
 | |
| 1938 · 1939 · 1940 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
- 1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 17 februari - Studentkåren i Uppsala antar under det så kallade Bollhusmötet en resolution som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
- 27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
- Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
- 14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.[1]
- 15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
- 16 mars - Tjeckoslovakien delas upp i Böhmen-Mähren och Slovakien.[2]
- 21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjetunionen som mest troligt i händelse av krig.
- 22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
- 28 mars
- Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka det svenska försvaret.
- Madrid faller för Francisco Francos trupper.
- Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
- 1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
- 7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog I lämnar landet.
- 5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
- 17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
- 22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
- 31 maj - Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt.
- 3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
- 7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
- Juni - Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.
- Juli - De första värnen i den svenska försvarslinjen Skånelinjen uppförs i Skåne.
- 8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
- 23 augusti - Adolf Hitler och Josef Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov–Ribbentrop-pakten.
- 27 augusti
- Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
- 1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
- 3 september
- Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
- USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
- 10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
- 17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
- 27 september - Warszawa faller för tyskarna.
- 28 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
- September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
- 11 oktober - USA:s president Franklin D. Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
- 18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
- 19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
- 8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16:e årsdagen av Ölkällarkuppen.
- 11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
- 30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
- 6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
- 12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
- 13 december - Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
Val
Organisationshändelser
- 13 mars – Det svenska politiska partiet Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högerns riksorganisation[förtydliga].
- 3 maj – All India Forward Bloc bildas i Indien.
- 16 september – Nationella aktionspartiet bildas i Mexiko.
- Okänt datum – Fólkaflokkurin bildas på Färöarna.
- Okänt datum – Jammu & Kashmir National Conference bildas i Indien.
Födda
- 22 januari – Alfredo Palacio, Ecuadors president 2005–2006.
- 20 mars – Brian Mulroney, Kanadas premiärminister 1984–1993.
- 31 mars – Zviad Gamsachurdia, Georgiens president 1991–1992.
- 15 april – Jaime Paz Zamora, Bolivias president 1989–1993.
- 20 april – Gro Harlem Brundtland, Norges statsminister 4 februari–14 oktober 1981, 1986–1989 och 1990–1996.
- 27 april – João Bernardo Vieira, Guinea-Bissaus president 1980–1999 och 2005–2009.
- 5 juni – Joe Clark, Kanadas premiärminister 1979–1980.
- 15 juli – Aníbal Cavaco Silva, Portugals president 2006–2016.
- 17 juli – Ali Khamenei, Irans president 1981–1989.
- 26 juli – John Howard, Australiens premiärminister 1996–2007.
- 13 september – Guntis Ulmanis, Lettlands president 1993–1999.
- 18 september – Jorge Sampaio, Portugals president 1996–2006.
- 27 november – Laurent-Désiré Kabila, Kongo-Kinshasa president 1997–2001.
Avlidna
- 6 januari – Gustavs Zemgals, Lettlands president 1927–1930.
- 29 mars – Gerardo Machado, Kubas president 1925–1933.
- 12 augusti – Eulalio Gutiérrez, Mexikos president 16 januari–10 juni 1915.
- 15 september – Jens Bratlie, Norges statsminister 1912–1913.
- 23 september – Francisco León de la Barra, Mexikos president 25 maj–26 november 1911.
- 27 oktober – Louis Eugène Roy, Haitis president 15 maj–18 november 1930.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Slovakia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Slovakia.html. Läst 7 november 2012.
- ^ ”Czech Republic” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Czech_Republic.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1939.
