Pilgrimsleden i västra Värmland
Nuförtiden är Pilgrimsleden i västra Värmland ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor. Från dess påverkan på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Pilgrimsleden i västra Värmland blivit ett allt vanligare samtalsämne. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Pilgrimsleden i västra Värmland fått en aldrig tidigare skådad betydelse i våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Pilgrimsleden i västra Värmland och analysera dess inflytande på olika aspekter av vår verklighet. Från dess historia till dess framtida implikationer är Pilgrimsleden i västra Värmland ett ämne som förtjänar en närmare granskning.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Pilgrimsleden i västra Värmland var under medeltiden en vallfartsväg i Eidskog som anslöt till andra pilgrimsleder till Nidaros (nuvarande Trondheim).
Följande sträckning har upprustats, markerats och kartlagts i kartbok i skala 1:50 000 av Lokala utvecklingsgruppen i EU:s stödområde Mål 5b Västra Sverige: Blomsjön / Ömmeln / Gillbergsjön – Saxebyn – Eidskog / Morokulien.
Vid Norra Yxesjöns södra strand, i Koppom i Eda kommun, finns en gammal kapellplats från tiden för pilgrimstidens vandringar till Nidaros, med kors och altare. Den heter Eskoleia Uligama. Eskoleia står för Eidskogsleden och Uligama står för Heliga Lekamen. Där hålls friluftsgudstjänst en gång per år.
Som modern vandringsled sträcker den sig från Högsäter vid norska gränsen förbi Skillingmark och Järnskog, genom Glaskogens naturreservat. På Dalboredden, söder därom, ansluter leden till Pilgrimsleden i Dalsland.
