I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Pierre Samuel du Pont de Nemours och dess implikationer i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess möjliga framtida konsekvenser kommer vi att analysera i detalj varje aspekt relaterad till Pierre Samuel du Pont de Nemours, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne. Genom att samla in data, granska studier och konsultera experter strävar vi efter att belysa Pierre Samuel du Pont de Nemours och erbjuda ett informerat och berikande perspektiv för våra läsare. Läs vidare för att upptäcka allt du behöver veta om Pierre Samuel du Pont de Nemours och dess relevans i den samtida världen.
Pierre Samuel Dupont de Nemours | |
![]() | |
Född | 14 december 1739 Paris |
---|---|
Död | 7 augusti 1817 (77 år) Delaware, USA |
Begravd | Du Pont de Nemours Cemetery |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Nationalekonom, entreprenör, politiker, författare |
Befattning | |
Conseiller d'État Ledamot av 1789 års generalständer (1789–1791) Ordförande för Nationalförsamlingen (1790–1790) Ordförande för De äldstes råd (1797–1797) Ordförande (1807–1810) | |
Maka | Nicole-Charlotte Marie-Louise le Dée de Rencourt (g. 1766–1784, makas/makes död) Françoise Robin (g. 1795–) |
Barn | Victor Marie du Pont (f. 1767) Éleuthère Irénée du Pont de Nemours (f. 1771) |
Föräldrar | Samuel du Pont Anne Alexandrine de Montchanin du Pont |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Pierre Samuel du Pont de Nemours, född 14 september 1739, död 7 oktober 1817, var en fransk nationalekonom och politiker.
du Pont de Nemours redigerade 1768–1772 Éphémérides och tjänstgjorde ett par år som rådgivare åt den polska regeringen. Han återvände till Frankrike 1774 och blev en av Jacques Turgots främsta medhjälpare. Efter Turgots fall ägnade sig du Pont de Nemours åt skötseln av sitt gods Gâtinais, tills han av Charles Gravier Vergennes utnämndes till generalkommissarie för handeln. Vid 1789 års nationalförsamling var du Pont de Nemours en av de ledande krafterna. År 1792 fängslades han och var nära att bli avrättad. du Pont de Nemours tillhörde efter 1795 de äldstes råd men föll åter i onåd och nödgades 1797 fly till Amerika, varifrån han återvände 1802. År 1814 inträdde han i statsrådet men flydde för andra gången till Amerika vid Napoleon I:s återkomst till makten 1815. Som nationalekonom var du Pont de Nemours François Quesnays lärjunge. Namnet fysiokrater på denna riktnings anhängare härrör för en samling av Quesnays artiklar, som du Pont de Nemours utgav under titeln Physiocratie 1767. En svensk meningsfrände hade han i Carl Fredrik Scheffer, med vilken han stod i livlig korrespondens. Bland hans skrifter märks Exportation et importation de grains (1764) och Origine et progrès d'une science nouvelle (1767).
Hans son kemisten Éleuthère Irénée du Pont de Nemours grundade en framgångsrik krutindustri i Delaware, kemikoncernen DuPont, och hans ättlingar kom att bli inflytelserika i amerikanskt näringsliv och politik.
|