De gamles råd

I dagens värld har De gamles råd blivit ett ämne av stor relevans och uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har De gamles råd fångat intresset hos experter, forskare och allmänheten och genererat ett brett utbud av debatter, teorier och åsikter. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess påverkan på kulturen eller dess relevans i historien, fortsätter De gamles råd att vara föremål för analys och diskussion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av De gamles råd, från dess ursprung till dess inverkan på dagens värld, för att ge en heltäckande vision av detta spännande och kontroversiella ämne.

Thomas Bouquerot de Voligny i helklädningsuniformen till en medlem av Conseil des Anciens.

De gamles råd eller de äldrerådet (fr. Conseil des Anciens), den ena av de båda kamrar, som bildade nationalrepresentationen i Frankrike under direktoriet från år IV (1795) till år VIII (1799).

Direktoriets författning byggde på ett parlamentariskt system med ett överhus, de äldstes råd med 250 ledamöter, och ett underhus, de femhundrarådet (fr. Conseil des Cinq-Cents) med 500 ledamöter.

Äldsterådet är avlägsen förfader till den moderna franska senaten.

Ordförande i Conseil des Anciens

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Femhundrarådet, 1904–1926.

Noter

  1. ^ Ordförande för de äldre rådet, kamraternas kamrat och senaten i Frankrike från 1700 till 1870.