Pierre Janet
I dagens värld har Pierre Janet blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av samhället. Relevansen av Pierre Janet överskrider gränser och sammanhang, vilket avsevärt påverkar vårt sätt att leva och relatera. Från dess inflytande på politik, ekonomi, kultur och teknik, till dess påverkan på människors dagliga liv, intar Pierre Janet en framträdande plats på den offentliga agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Pierre Janet och dess betydelse i den samtida världen, och erbjuda en omfattande analys som möjliggör en djup förståelse av dess omfattning och relevans idag.
| Pierre Janet | |
 | |
| Född | Pierre Marie Félix Janet 30 maj 1859 Paris |
|---|---|
| Död | 24 februari 1947 (87 år) Paris |
| Begravd | Bourg-la-Reines begravningsplats |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure, Universitetet i Paris  |
| Sysselsättning | Filosof, neurolog, psykiater, psykoterapeut, psykolog, professor, läkare |
| Befattning | |
| Direktör (1890–1910) Ordförande Ordförande | |
| Arbetsgivare | La Salpêtrière (1890–1910) Universitetet i Paris (1898–1902) Collège de France (1902–1934) |
| Föräldrar | Jules Janet |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen (1934) | |
| Redigera Wikidata | |
Pierre Janet, född 30 maj 1859 i Paris, död där 24 februari 1947, var en fransk läkare och psykolog. Han var brorson till Paul Janet.
Biografi
Janet, som var professor vid Collège de France efter att ha börjat sin bana på La Salpêtrière, påverkades idémässigt av bland andra Maine de Biran, Jean Martin Charcot och Théodule-Armand Ribot, vilkas arbeten han fortsatte inom psykopatologin. Filosofiskt ställde han sig bakom motsättningen mellan materialismen och spiritualismen och förkastade epifenomenläran, samtidigt som han uppfattade medvetandet som syntetiserande. Han ansåg att hysteri, vilken han ingående studerade som själslig störning, var följden av bortträngning i likhet med Sigmund Freud eller förminskning av själva medvetandet. Liksom Maine de Biran räknade han med en andlig frihet och förnyelse, och ville tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt på själslivet. Hans tankar kring avvikande psykiskt beteende byggde på studier och behandling av hysteri och epilepsi med hjälp av hypnos.
Bland hans arbeten märks L'Automatisme psychologique (1889), Les Obsessions et la psychasthénie (1903), Les Névroses (1909), Les Médications psychologiques (3 band, 1919). Mera populärvetenskapliga arbeten var La Médecine psychologique (1923) och De l'Angoisse à l'extase (1926). Janets teorier om jaget har fortsatt stor betydelse för traumaforskningen.
Källor
Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 299-300
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Pierre-Janettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64t9624, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 2467, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ abART, abART person-ID: 158063, läst: 1 april 2021.
- ^ lista över professorer vid Collège de France, läs online.
- ^ läs online och läs online, labexhastec-psl.ephe.fr .
- ^ Christophe Charle & Eva Telkes-Klein, Les Professeurs du Collège de France : Dictionnaire biographique, 1901-1939, s. 104, ISBN 2-222-41880-1, läs online, läs online och läs online.
- ^ läs online, pdfslide.net .
- ^ läs online, isabellesaillot.net .
- ^ André Chervel, Les agrégés de l'enseignement secondaire. Répertoire 1809-1960, läs online.
|