Penninska alperna
I dagens värld har Penninska alperna blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om vi pratar om en persons dagliga liv, ett aktuellt ämne eller en historisk händelse är det omöjligt att bortse från den relevans och inflytande som Penninska alperna har på våra liv. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Penninska alperna, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och konsekvenserna det har för framtiden. Från dess betydelse på ett personligt plan till dess inflytande på en global nivå, är Penninska alperna ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.
| Penninska Alperna (Wallisalperna, Valaisalperna) | |
| Bergskedja | |
_and_Monte_Rosa_Glacier_as_seen_from_Gornergrat,_Wallis,_Switzerland,_2012_August.jpg) Monte Rosa-massivet med Dufourspitze (högra toppen) sett från Gornergrat.
| |
| Etymologi: "Penn" (galliska): Bergspass | |
| Land |  Schweiz Italien
|
|---|---|
| Kanton | Valais |
| Region | Aostadalen, Piemonte |
| Landmärke | Matterhorn, Sankt Bernhardspasset |
| Högsta punkt | |
| - läge | Dufourspitze |
| - höjdläge | 4 634 m ö.h. |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 2659235 |
 | |
Penninska alperna, Valaisalperna eller Wallisalperna (tyska: Walliser Alpen eller Penninische Alpen, italienska: Alpi Pennine, franska: Alpes valaisannes eller Alpes pennines) är en bergskedja i Alperna på gränsen mellan sydöstra Schweiz och nordöstra Italien, med sidokedjor. Området ligger i den schweiziska kantonen Valais och de italienska regionerna Aostadalen och Piemonte. Den högsta punkten, Dufourspitze, 4 634 meter över havsytan, i Monte Rosa-massivet är Schweiz högsta berg. Huvudkedjan sträcker sig från passet Petit Col du Ferret i väster till det 95 km avlägsna Simplonpasset.
Namn och etymologi
- "Alpes Poeninaie" var en liten romersk provins där nuvarande Valais ingick. Sankt Bernhardspasset hette "Mons Penninus". Det galliska "penn" kan översättas med bergspass.
- Beteckningarna "Valaisalperna" och "Wallisalperna" är vanliga i svensk litteratur. De kan dock vara missledande eftersom området bara omfattar en del av kantonen Valais alper. Dessutom ligger en stor del utanför den nuvarande kantonen Valais.
Begränsningar
I SOIUSA-systemet utgör Penninska alperna en sektion (SZ 9) i Nordvästalperna. Området begränsas i sydväst av floden Dora Baltea, i väster av passet Petit col du Ferret, i norr av floden Rhône och i öster av Simplonpasset. I sydost utgör Poslätten gräns, norr om linjen Ivrea-Biella-Arona. Huvudkedjan börjar vid de Grajiska alperna i Petit col du Ferret, och löper till det 60 kilometer västerut belägna Monte Rosa-massivet. Därifrån fortsätter huvudkedjan till Simplonpasset, 35 kilometer åt nordnordväst. Öster om Simplonpasset börjar de Lepontiska alperna.
Geologi och naturtillgångar
Huvuddelen av området består av kristallinska bergarter. Bortsett från vattenkraft har den schweiziska delen få naturtillgångar. Förr bröts dock stenkol och järn i Rhônedalen.
Toppar
De högsta topparna i Penninska alperna
| Namn | Höjd |
|---|---|
| Dufourspitze | 4,634 |
| Dunantspitze | 4,632 |
| Grenzgipfel | 4,618 |
| Nordend | 4,609 |
| Zumsteinspitze | 4,563 |
| Signalkuppe | 4,554 |
| Dom | 4,545 |
| Liskamm | 4,538 |
| Weisshorn | 4,506 |
| Täschhorn | 4,491 |
| Matterhorn | 4,478 |
| Parrotspitze | 4,432 |
| Dent Blanche | 4,364 |
| Nadelhorn | 4,327 |
| Grand Combin | 4,314 |
| Lenzspitze | 4,294 |
| Stecknadelhorn | 4,241 |
| Castor | 4,230 |
| Zinalrothorn | 4,223 |
| Hohberghorn | 4,219 |
| Alphubel | 4,206 |
| Rimpfischhorn | 4,199 |
| Strahlhorn | 4,190 |
| Dent d'Hérens | 4,171 |
| Breithorn | 4,164 |
| Bishorn | 4,153 |
| Pollux | 4,092 |
| Ober Gabelhorn | 4,073 |
| Dürrenhorn | 4,035 |
| Allalinhorn | 4,027 |
| Weissmies | 4,031 |
| Lagginhorn | 4,010 |
| Fletschhorn | 3,993 |
| Adlerhorn | 3,988 |
| Schalihorn | 3,974 |
| Jägerhorn | 3,970 |
| Grand Cornier | 3,962 |
| Ulrichshorn | 3,925 |
| Wellenkuppe | 3,903 |
| Feechopf | 3,888 |
| Klein Matterhorn | 3,883 |
| Pointe du Mountet | 3,877 |
| La Ruinette | 3,879 |
| Namn | Höjd |
|---|---|
| Mont Blanc de Cheilon | 3,870 |
| Bouquetins | 3,838 |
| Brunegghorn | 3,833 |
| Tour de Boussine | 3,833 |
| Cima di Jazzi | 3,818 |
| Balfrin | 3,802 |
| Pigne d'Arolla | 3,796 |
| Mont Vélan | 3,765 |
| Tête Blanche | 3,750 |
| L'Évêque | 3,738 |
| Le Pleureur | 3,706 |
| Aiguille de la Tsa | 3,668 |
| Besso | 3,667 |
| Mont Collon | 3,637 |
| Les Diablons | 3,605 |
| Mont Gelé | 3,517 |
| Becca di Luseney | 3,506 |
| Château des Dames | 3,489 |
| Grand Tournalin | 3,379 |
| Rosablanche | 3,348 |
| Mont Avril | 3,341 |
| Grande Rochère | 3,326 |
| Corno Bianco | 3,320 |
| Testa Grigia (Tête grise, Grauhaupt) | 3,315 |
| Sasseneire | 3,259 |
| Grand Golliat | 3,240 |
| Pizzo Bianco | 3,216 |
| Latelhorn | 3,207 |
| Schwarzhorn | 3,204 |
| Gornergrat | 3,136 |
| Frilihorn | 3,124 |
| Mont Néry | 3,070 |
| Bella Tola | 3,028 |
| Monte Tagliaferro | 2,964 |
| Riffelhorn | 2,931 |
| Aiguille des Angroniettes | 2,885 |
| Balmahorn | 2,870 |
| Becca de Corbassière | 2,749 |
| Cima di Bo | 2,556 |
Kommunikationer
De enda bilvägar som korsar huvudkedjan är Sankt Bernhardspasset med vinteröppen (avgiftsbelagd) vägtunnel och, längst i öster, det normalt vinteröppna Simplonpasset med järnvägstunnel. Från Brig till Zermatt går en meterspårig järnväg. Bergkammen Gornergrat, 3 135 meter över havsytan, nås från Zermatt med kuggstångsbanan Gornergratbahn.
Språk
- Italienska är officiellt språk i de flesta områden söder om huvudkedjan.
- Franska talas norr om huvudkammen i det västra området, från Val Ferret till Val d'Anniviers. Franska är även, tillsammans med italienska, officiellt språk i Aostadalen där frankoprovensalska talas i många byar.
- Tyska är officiellt språk norr om huvudkammen, från Turtmanndalen österut, liksom i de schweiziska byarna söder om Simplonpasset. Walsertyska talas även i vissa italienska Walserbyar, kanske tydligast i Gressoney.
Turism
I bergskedjan ligger många kända turistorter som Verbier, Zermatt, Saas-Fee och Breuil-Cervinia. Längs kedjan går bergsvandrings- och skidbestignings-leden Haute Route. Stresa vid Lago Maggiore besöks mest under vår, sommar och höst.
Sport
På Haute Route-avsnittet Zermatt-Verbier arrangeras vartannat år den krävande skidbestigningstävlingen Patrouille des Glaciers.
Källor
- ^ Alpi Pennine hos GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2012-01-17; databasdump nerladdad 2016-01-03
- ^ ”Alpes Graiae et Poeninae”. Theoria Romana. http://www.imperium-romanum.infohttps://sapientiasv.com/index.php?title=Alpes_Graiae_et_Poeninae. Läst 7 november 2016.
- ^ ”Die Geschichte des Passes - Geschichte bis Napoleon”. Association Pro Grand Saint Bernard. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311122513/http://prograndsaintbernard.ch/07.php. Läst 7 november 2016.
- ^ Marazzi, Sergio. La “Suddivisione orografica internazionale unificata del Sistema Alpino” (SOIUSA). Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722033252/http://www.fioridimontagna.it/it/soiusa/Artic-11p-AtlOrAlpi-SOIUSA.pdf. Läst 6 november 2016
- ^ Imhof, Eduard (1962). Schweizer Mittelschulatlas. Konferenz der kantonalen Erziehungsdirektoren. sid. 17
- Kol på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.