Paul Samuelson
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Paul Samuelson, en grundläggande aspekt som har fått stor relevans de senaste åren. Paul Samuelson är ett ämne som väsentligt påverkar olika områden, från den personliga sfären till den professionella sfären. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera de olika dimensioner som Paul Samuelson täcker, såväl som dess inflytande på det nuvarande samhället. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i specifika aspekter relaterade till Paul Samuelson, i syfte att ge ett heltäckande och uppdaterat perspektiv på detta ämne. Dessutom kommer vi att utforska olika perspektiv och förhållningssätt på Paul Samuelson, för att kunna erbjuda en global och berikande vision. Utan tvekan är Paul Samuelson ett ämne av stor betydelse som förtjänar att tas upp noggrant och på djupet, varför vi kommer att fördjupa oss i dess olika aspekter genom denna artikel.
| Paul Samuelson | |
 | |
| Född | 15 maj 1915 Gary, USA |
|---|---|
| Död | 13 december 2009 (94 år) Belmont, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Hyde Park Academy High School University of Chicago, filosofie kandidat, Harvard University, masterexamen, Harvard University, filosofie doktor,  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, professor, författare |
| Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology MIT Sloan School of Management University of Chicago |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Econometric Society (1944) John Bates Clark-medaljen (1947) Guggenheimstipendiet (1948) Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1970) Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1974) National Medal of Science (1996) Hedersdoktor vid Pontificia Universidad Católica del Perú Hedersdoktor vid Keiouniversitetet Hedersledamot Honorary Fellow of the Royal Society Hedersledamot Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon Hedersledamot Hedersdoktor vid Universidad Politécnica de Valencia | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970. Samuelson betraktades som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori.
Forsknings- och intresseområden
Termodynamik och neoklassisk syntes
Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.
Välfärdsekonomi
Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.
Arbetslöshet kontra inflation
Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.
Internationell ekonomi
Inom internationell ekonomi bidrog han till utvecklingen inom två handelsteorier, Balassa–Samuelson effekten och Heckscher-Ohlinmodellen (med Stolper–Samuelson teoremet).
Basinkomst/medborgarlön
Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.
Bortgång
Samuelson avled den 13 december 2009, efter en kort tids sjukdom.
Bibliografi
- Foundations of Economic Analysis (1947, i förlängt nytryck 1983) betraktas som Samuelsons magnum opus. I boken, som utgår från författarens doktorsavhandling vid Harvard University, beskrev Samuelson hur de underläggande analogierna mellan teoretisk och tillämpad ekonomi kan studeras. Han skrev också om hur ekonomer med matematikens hjälp kan nå fram till målet om en "generell teori om de ekonomiska teorierna" (Samuelson, 1983, p. xxvi). Samuelson utgick i boken från termodynamikprofessorn Willard Gibbs teorier.
- I Samuelson's Collected Scientific Papers fanns i augusti 2009 388 akademiska artiklar skrivna av Samuelson.
- Samuelson var också författare av en lärobok, Economics. Den publicerades första gången 1948 och har nu kommit ut i sin 19:e utgåva. Boken har översatts till 49 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar. Den skrevs i skuggan av den stora depressionen och andra världskriget och har bidragit till att sprida och popularisera John Maynard Keynes idéer.
Källor
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ww83kr, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: paul-a-samuelson, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: samuelson-paul-anthony, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Paul Samuelson obituary (på engelska), Theguardian.com, 14 december 2009, läs online.
- ^ Nobel economics laureate Samuelson dies at 94 (på engelska), Reuters.com, 13 december 2009, läs online.
- ^ Paul Samuelson, Encyclopædia Britannica (på engelska), Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Paul-Samuelsontopic/Britannica-Online, läs online.
- ^ Remembering Economist Paul Samuelson (på engelska), PBS NewsHour, 19 december 2009, läs online.
- ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.
- ^ Aiming for a ‘Higher Prize’Paul Anthony Samuelson (1915–2009), vol. 17, 3, European Journal of the History of Economic Thought, 5 juli 2010, s. 513-520, 10.1080/09672567.2010.496571, läs online.
- ^ Maurice Allais, Nobel Winner, Dies at 99 (på engelska), The New York Times, 12 oktober 2010, läs online.
- ^ Professor and Columnist Wins Economics Nobel (på engelska), The New York Times, 14 oktober 2008, läs online.
- ^ Paul Samuelson, The Observational Significance of Economic Theory: A Study in the Foundations of Analytical Economics, Harvard University, 1941, katalog, ProQuest dokument-ID: 301871822301871822, OCLC-kontrollnummer: 7699746276997462.
- ^ Donald E. Thompson (red.), Indiana Authors and their Books, 1917-1966, Wabash College, 1974, läs online.
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.
- ^ Guggenheim fellow-ID: paul-a-samuelson.
- ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1970, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.
Vidare läsning
- ”I inkomstpolitiken tvår vi våra händer”. Affärsmagasinet Forum (1973-17): s. 07-09. 31 oktober 1973. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/i-inkomstpolitiken-tvar-vi-vara-hander/.
| |||||||||||||||||||||||||||||
|